ETA uppmanade på torsdagen folket i Baskien att stödja det politiska initiativ som separatiströrelsen nu förbereder. Eider Alkorta, en forskare i Baskien som DN talat med, tror att en folkomröstning om självständighet kan bli nästa steg.
I en kommuniké som publicerades på torsdagen i den baskiska dagstidningen Gara utvecklar ETA:s ledning sina tankar om den vapenvila som träder i kraft vid midnatt natten till fredagen.
Avsikten sägs vara att "inleda en demokratisk process som genom dialog, förhandlingar och överenskommelser ska ge det baskiska folket möjlighet att besluta om sin framtid".
Annons:
Ledningen för den terroriststämplade organisationen antyder också att ett mer definitivt steg är i sikte, nämligen "att alla baskiska medborgare ska få yttra sig och ge sin röst om framtiden".
Eider Alkorta, docent i statsvetenskap vid Universidad del Pais Vasco, tolkar det som att ETA vill genomföra en folkomröstning om Baskiens framtid.
- ETA har insett att konflikten inte kan lösas på gatorna eller genom bombattentat. Nu handlar det om att på allvar träda in i de demokratiska institutionerna och troligen även om att kräva en folkomröstning om självständighet, säger Eider Alkorta till DN.se.
ETA:s politiska gren Batasuna har tidigare ställt upp i valen till regionparlamentet, men sedan vägrat delta i dess arbete. Skälet har varit att separatistorganisationen inte sett parlamentet som en legitim företrädare för det baskiska folket. Den attityden måste sannolikt förändras om fredsförhandlingar ska kunna inledas med premiärminister Zapateros regering.
Johan Eriksson, som är forskare vid Utrikespolitiska Institutet i Stockholm, är dock skeptisk till tanken på en folkomröstning.
- En folkomröstning om självstyre för Baskien kommer helt enkelt inte att tillåtas av den spanska regeringen, säger Johan Eriksson.
Han menar att talet om "demokratiska processer" visserligen kan tyda på att ETA:s attityd har förändrats, men samtidigt går det inte att komma ifrån att beslutet om en vapenvila tagits mot bakgrund av en krass verklighet.
De senaste åren har ETA försvagats både politiskt och militärt. Rörelsen har utfört ett tiotal attentat, men inga dödsoffer har krävts och samtidigt har flera av ETA:s ledare gripits. Stödet för rörelsen har också minskat bland dess kärntrupper i Baskien.
- Talet om demokrati är ganska ihåligt med tanke på organisationens historia. Jag tror att ETA inser att de i praktiken inte kan få ut så mycket mer än en amnesti av förhandlingar, säger Johan Eriksson.
Över 600 ETA-sympatisörer sitter fängslade i olika fängelser runt om i Spanien. Men en frigivning av dem är en känslig politisk fråga som premiärminister Zapatero inte kommer att hantera lättvindigt.
Oppositionspartiet Partido Popular (PP) och anhörigorganisationer till ETA:s offer väntas göra allt för att förhindra sådana eftergifter.
I Baskien mottogs ändå ETA:s besked positivt på torsdagen.
- Många här ser trots allt vapenvilan som ett första steg på vägen mot fred, säger Eider Alkorta.
Erik Gustafsson
Publicerat i DN den 24/3 2006.
