Oro och fruktan i moskén

LONDON. DN har träffat två ledande muslimska intellektuella i Storbritannien som riktar hård kritik mot polisens agerande i dödsskjutningen av den oskyldige mannen vid Stockwells tunnelbanestation. Händelsen har väckt bestörtning bland Londons muslimska befolkning, som nu fruktar att vem som helst kan råka illa ut.

När en av Storbritanniens största muslimska paraplyorganisationer håller konferens i moskén vid Regents Park är polispådraget massivt. Högerextremister har hotat med protester mot konferensen och kravallstaketen står klara. Utanför avspärrningarna står den församlade världspressen och huttrar i regnet.

Inne i moskén märks en påtaglig oro bland de moderata muslimska ledarna.

– De människor som är här i dag bör uppmuntras, inte angripas. De har bidragit mycket till det här landets kultur och de företräder en tredje väg som vill skydda ungdomar från brott, droger och extremism, säger Kemal Helbawi till DN.

Han är en av Storbritanniens ledande muslimska intellektuella och har en bakgrund som ledare för den oppositionella rörelsen Muslimska Broderskapet i Egypten. Den tredje väg han talar om är i dag en av de ledande strömningarna inom islam, inte minst bland ungdomar i västerländska nationer.

Dess förespråkare vill inte se en fullständig separation mellan religion och politik, då det anses vara ett kolonialt arv. Men de tar tydlig ställning mot wahabismen, den fundamentalistiska tolkning av koranen som inspirerat Usama bin Ladin.

Över en kopp te berättar Kemal Helbawi för DN att många i hans omgivning reagerat med bestörtning på dödsskjutningen vid Stockwells tunnelbanestation.

– När polisen dödade den där brasilianske pojken blev alla oroliga, säger han allvarligt.

– Polisen har inte rätt att döda folk utan en rättegång. Oavsett om det rör sig om en brottsling eller ej.

Han oroas över den tilltagande polariseringen i det brittiska samhället och dess följder för muslimska ungdomar.

– Skott mot oskyldiga ger extremisterna en ursäkt för sina dåd. Det blir svårare för oss som företräder en mellanväg att nå fram med vårt budskap när sådant här händer, säger han innan han hastar i väg till sin föreläsning.

Det brittiske framstående imamen Abusayeed, som också är ordförande i Islamiska shariarådet i Storbritannien, har lyssnat till vårt samtal med Kemal Helbawi.

– Om en ung hetlevrad man begår ett brott, så är det han som ska ges skulden för det. Inte som nu, när en hel folkgrupp ges skulden, säger han.

– Medierna i det här landet rapporterar på ett sätt som provocerar fram en fientlighet mot muslimer som grupp, säger Abusayeed, som också riktar kritik mot brittisk underrättelsetjänst.

– Det finns ett fåtal män som predikat hemska saker i minst sju åtta år. De är bannlysta från våra moskéer, men jag förstår inte att säkerhetstjänsten inte uppmärksammat dem långt tidigare.

Bakom honom strilar regnet ned över moskéns lökformade kupol. Innan han reser sig och går ser han allvarligt på mig.

– Dessa människor, bombarna, är inte sanna muslimer. I Koranen står det ordagrant att den som tar en oskyldig människas liv, också tar livet från hela mänskligheten.

Erik Gustafsson

DN 2005-07-25

Continue reading

Tony Blair får gehör för terrorlagstiftning

LONDON. Med färska opinionssiffror i ryggen sade premiärminister Tony Blair på tisdagen att han inte tänker ge efter en tum i kampen mot terrorismen. Polisen hittade under dagen misstänkt sprängmedel i ett garage nära två av de jagade bombmännens hem.

Det var en självsäker Tony Blair som mötte världspressen på tisdagen. En opinionsundersökning gjord av tidningen The Times visar att premiärministern har ett kompakt stöd av britterna, hans popularitet har inte varit större på över två år och var tredje britt vill att han omprövar sitt beslut att avgå under denna mandatperiod.

- Vi kommer inte att komma åt det här problemet och dess orsaker förrän vi konfronterar terroristerna på varje tänkbar nivå – och då menar jag inte bara metoderna utan även deras idéer, sade Blair vid den drygt en timme långa presskonferensen.

Tidigare under dagen hade inrikesminister Charles Clarke träffat de båda oppositionsledarna, Michael Howard och Charles Kennedy, för att diskutera den kommande antiterrorlagstiftningen, som parlamentet kommer att få ta ställning till i oktober.

Howard och Kennedy sade sig i stort vara överens med regeringen, men de båda ställde sig dock tvekande till förslaget om att polisen ska få hålla en person fängslad utan någon formell anklagelse i upp till tre månader, mot dagens två veckor.

I sitt framträdande stod Tony Blair dock fast vid att förslaget ska bli verklighet. Han talade sig även varm för idén att förbjuda så kallad förberedelse och anstiftan till terrorism. Det kan innebära att det blir straffbart att sprida skriftlig eller annan information som stödjer terrorverksamhet.

- Attentaten 11 september fick mig att vakna. Vet ni vad jag tror är problemet? Att en stor del av världen somnade om igen, sade Blair.

Samtidigt fortsatte Scotland Yard jakten på de misstänkta männen bakom torsdagens attentatsförsök. I arbetarförorten Southgate i nordöstra London hittade polisen en misstänkt bombfabrik i ett garage nära det höghus där två av de misstänkta männen bodde fram tills nyligen.

När DN kommer fram till tolvvåningshuset i den sömniga betongförorten står tre gymnasiekillar utanför portuppgången och bläddrar vantroget i en tidning.

- Jag brukade spela fotboll med dem, de var riktigt bra, säger Bhavesh Gorani och ser med rynkad panna på bilderna av de misstänkta självmordsbombarna.

De båda jagade männen bodde i en lägenhet på nionde våningen i höghuset, där nu kriminaltekniska undersökningar pågår. Yasin Hassan Omar, 24 år, och Muktar Said-Ibrahim, 27, kom ursprungligen från Somalia respektive Eritrea, men Said-Ibrahim uppges ha fått brittiskt medborgarskap för ett par år sedan.

- Min familj bor två våningar under dem, på sjunde våningen. Men polisen har inte evakuerat oss än, säger Bhavesh Gorani lite oroligt och ser ut över de avspärrade garagebyggnaderna intill huset.

- Det var ett tag sedan jag såg dem sist. Men två andra män bor också där, säger han.

Sannolikt var det dessa båda andra män som polisen grep på måndagen med stöd i den rådande terrorlagstiftningen. De förhörs nu för att polisen ska få uppgifter som kan leda dem till de misstänkt ansvariga för bombdåden.

Erik Gustafsson

DN 2005-07-26

Continue reading

Nordirlands protestanter skeptiska till fredsbudet

BELFAST. Brittiska armén började på fredagen montera ned flera vakttorn i Nordirland. Det skedde som ett direkt svar på IRA:s deklaration om att rörelsen avslutar den väpnade kampen. Men på Belfast gator var reaktionerna avvaktande.

Mycket tyder på att den brittiska regeringen och ledningen för IRA har kommit överens om att på kort tid genomföra en rad åtgärder för att få fart på fredsprocessen i Nordirland.

På fredagen uppgav brittisk militär att åtta vakttorn ska stängas och monteras ned längs den irländska gränsen. Dessa arbeten inleddes omedelbart på flera platser.

– I ljuset av gårdagens utveckling, har polischefen och jag beslutat att ytterligare en minskning av säkerhetsprofilen är möjlig, sade den brittiske befälhavaren Reddy Watt.

Enligt uppgifter i brittiska medier är militärens avsikt att halvera sin truppnärvaro i Nordirland. Men protestantiska ledare är kritiska till beslutet. I Belfasts protestantiska förorter är många skeptiska.

– De har sagt det så många gånger förut. Vi får helt enkelt vänta och se, säger June Sherridan på väg till sitt arbete som vårdbiträde i den protestantiska stadsdelen Shankill i Belfast.

På husväggarna runt henne tronar muralmålningar med maskerade män som lovar kamp in i döden för unionen med Storbritannien.

– Om de verkligen skrotar vapnen så är det bra för alla, säger hon försiktigt och hastar vidare.

De flesta som DN pratar med på gatorna i arbetarstadsdelen Shankill är dock betydligt hårdare i sin kritik av IRA:s besked.

– Talet om avväpning är ett skämt, det går inte att lita på IRA, säger 18-årige Mark McFarlane, en av många arbetslösa ungdomar i Belfasts karaktäristiska tegellängor.

Inte långt därifrån, i den katolska arbetarstadsdelen Falls, är arbetslösheten i stort sett densamma som i Shankill. Men det finns vattentäta skott mellan områdena.
I Falls är nästan alla vi talar med positiva till beskedet från IRA.

– Jag välkomnar det. Men det kommer nog att dröja ett tag innan vi får fred på riktigt. Unionisterna verkar inte vilja bjuda till, säger Elisabeth Davis.

IRA:s politiska gren, Sinn Féin, vill få i gång en dialog med Ian Paisleys parti så snart som möjligt. Men denne kräver först en tydlig ursäkt från IRA:s sida för de cirka 1 700 mord som begåtts av rörelsen.

På fredagen gjorde därför Gerry Adams ett uttalande som möjligen kan tolkas som en ursäkt.

– Jag känner ånger och sorg över att så många människor förlorat livet de senaste 30 åren, sade han vid en presskonferens i Sinn Féins lokaler i Belfast.

Många knäckfrågor återstår att lösas i fredsförhandlingarna. Avväpningen måste säkerställas på ett sätt som övertygar protestanternas ledare.

IRA:s misstänkta kriminella verksamhet måste avslutas. Och katolikerna kräver att de IRA-medlemmar som tvingats i landsflykt ska få komma tillbaka hem.

Dessutom kräver den brittiska regeringen att Sinn Féin och IRA samarbetar med den lokala protestantiska polisen, vilket av historiska anledningar är mycket känsligt. I många katolska områden fungerar IRA som polis, åklagare och domare.

Claire McCartney är dock en av de katoliker som vill få ett slut på IRA:s styre. Hennes bror, Robert McCartney, blev för ett halvår sedan mördad i samband med ett krogslagsmål i Belfast. Cirka 15 män med kopplingar till IRA misshandlade brodern till döds efter att han försökt skydda en vän som råkat illa ut.

IRA-ledningen valde att tysta ned händelsen. Då beslutade sig Claire McCartney och hennes systrar för att gå till polisen.

– Men trots att det fanns massor av vittnen till händelsen trädde ingen fram. En del var rädda för att ha kontakt med polisen och andra blev pressade till tystnad av IRA, berättar Claire McCartney.

Systrarna vädjade genom medierna om rättvisa och efter ett tag trädde några vittnen fram. Nu har två män åtalats för mordet.

– Vi har fått ett enormt stöd av dem som bor här.

Erik Gustafsson

DN 2005-07-30

Continue reading

Favoritkandidat tappar stöd i Mexiko

Försprånget i väljaropinionen krymper stadigt för favoriten i sommarens presidentval i Mexiko, Andres Manuel López Obrador. Det visar flera opinionsundersökningar.

Den socialdemokratiske kandidaten López Obrador, som tidigare varit borgmästare i Mexico City, får 30 procent av väljarsympatierna i en opinionsmätning som redovisas i måndagens upplaga av tidningen El Universal.

I mätningen får han bara tre procentenheter mer än sin främste utmanare, Felipe Calderón, som är kandidat för det konservativa högerpartiet PAN.

Det gamla maktpartiet PRI:s kandidat, Roberto Madrazo, får 22 procent av väljarstödet i undersökningen.

Även i en mätning som tidningen La Reforma redovisade på måndagen uppges López Obrador ha tappat mark sedan de olika kandidaterna inledde sina valkampanjer för några veckor sedan.
Den sittande presidenten, Vicente Fox, får inte ställa upp i valet, eftersom den mexikanska konstitutionen bara tillåter en mandatperiod per president. Valet äger rum den 2 juli.

Erik Gustafsson

Publicerat i DN den 20/2 2006.

Continue reading

Främlingsfientlighet i tidningar

LONDON. De brittiska tabloidtidningarna är knappast kända för sin finkänslighet och goda smak. Men de vet vad som säljer. Och just nu säljer främlingsfientlighet i England.

“De kommer hit och får asyl, utbildning och bidrag. Hur tackar de oss? De försöker spränga oss i luften!” skriker Daily Mails svarta första sida på onsdagen. Intill texten tronar en stor bild på en av de misstänkta attentatsmännen.

Liknande rubrikval fanns i The Sun och flera av de andra tabloiderna.

Vardagen är tillbaka i London efter bombattentaten, men något har förändrats. Ilskan. Under den välkända brittiska artigheten dyker den upp när man minst anar det.

– Vi borde återinföra dödsstraff i det här landet, fräser en välklädd medelålders kvinna som bara sekunderna innan varit mildheten personifierad.

Hon är inte ensam om att känna vrede, ibland rent hat, mot de som dödat och lemlästat oskyldiga kvinnor och män.

Det är inte svårt att förstå den ilskan. Inte heller frustrationen över att ständigt behöva vara på sin vakt och skanna av medpassagerarna i tunnelbanan för att se om någon bär på en stor svart ryggsäck.

Men de som redan före bomddåden hade främlingsfientliga åsikter har sedan några veckor fått vatten på sin kvarn.

– Det har blivit värre sedan attentaten. När jag går längs gatan med min familj är jag rädd att någon ska komma fram och skada mig eller de jag älskar, säger Abdul-Rahman al-Helbawi.

Han är en ung imam som tar tydligt avstånd från extremism i alla former. al-Helbawi berättar att han och många i hans närhet blev oroade när de nåddes av nyheten om dödsskjutningen av en oskyldig brasiliansk man i fredags.

Nu har polisen och ansvarig minister bett om ursäkt, och premiärminister Tony Blair har sagt att det på intet sätt går att lägga någon skuld på den muslimska minoriteten som sådan.

Men polariseringen finns där, trots att London även fortsättningsvis är en av världens mest kosmopolitiska städer. Det är dock inget man pratar högt om. Särskilt inte i tunnelbanan.

Erik Gustafsson

DN 2005-07-29

Continue reading

Pragmatisk shiit blir Iraks nye starke man

Iraks nya premiärminister blir shiiten Ibrahim Jafaari. Det står klart sedan han på torsdagen nominerades av den nytillsatta presidenten, Jalal Talabani. Men spelet om makten i Irak har bara börjat.

- Vårt framtida statsskick måste bygga på försoning och motverka varje typ av etnisk och religiös diskrimering, sade Jalal Talabani sedan han på torsdagen svurit presidenteden.

Ceremonin ägde rum i den hårdbevakade “gröna zonen” i Bagdad och sändes direkt i irakisk tv.

Enligt Reuters såg den förre diktatorn Saddam Hussein ceremonin i sitt fängelse, medan kurder i norra Irak firade att en kurd för första gången i landets historia utsetts till president.

Talabani upplöste den sittande regeringen och kallade till sig ledaren för det uttalat shiamuslimska Daawa-partiet, Ibrahim Jafaari, som nu får det svåra uppdraget att fördela ministerposter mellan de tre största folkgrupperna i Irak – shiaraber, sunniaraber och kurder.

– Jag ska göra mitt bästa för att kunna presentera en regering inom två veckor, sade Ibrahim Jafaari efter tillkännagivandet.

Som premiärminister får Jafaari en betydligt större makt än presidenten, men han har flera komplicerade uppgifter framför sig. Enligt tidsplanen ska en ny konstitution vara klar redan i augusti och i slutet av året ska parlamentsval hållas.

Men enligt uppgifter i New York Times, som citerar källor inom den amerikanska administrationen, kommer tidsplanen troligen att spricka. Förhandlingarna om den nya författningen kan bli komplicerade och försena valen med upp till sex månader.

Bland knäckfrågorna finns att flera shiaarabiska partier vill göra Irak till en islamisk stat med inslag av sharialagstiftning. Det motsätter sig sekulära kurdiska och sunniarabiska ledare.

Ibrahim Jaafari har stöd av de irakiska shiamuslimernas högste religiösa ledare, ayatolla Sistani. Men Jafaari anses också vara en pragmatisk politiker som inte gjort sig känd för att kräva sharialagstiftning.

En annan viktig fråga är hur omfattande den kurdiska autonomin i norr ska få bli. Det gäller inte minst kontrollen över oljeintäkterna och milisen i området.

Den tredje stora folkgruppen i Irak, sunniaraberna, är kraftigt underrepresenterade i parlamentet, sedan många av dem valde att bojkotta parlamentsvalet.

Det är bland dem som det starkaste motståndet mot den amerikanska ockupationen och landets nya ledning finns.

Ibrahim Jafaari väntas ge flera ministerposter i den nya regeringen till sunniaraber, för att undvika en ytterligare polarisering.

– Vi måste fortsätta dialogen med våra sunniarabiska bröder. Terrorismen är i dag det största hotet mot stabiliteten i Irak, sade president Jalal Talabani i ett tal i parlamentet.

Det politiska våldet i Irak fortsatte ändå att kräva offer på torsdagen. Minst tolv civila irakier skadades i staden Tal Afar i norra Irak, när en självmordsbombare sprängde sin bil i närheten av en amerikansk militärkonvoj.

Senare tog en organisation som uppgav sig vara al-Qaidas irakiska avdelning på sig skulden för attentatet.

Erik Gustafsson

DN 2005-04-08

Continue reading

Fortsatt spänt i Uzbekistan

Situationen i östra Uzbekistan var fortsatt spänd på måndagen. Uzbekisk militär har blockerat infarterna till staden Kara-Su sedan invånarna kastat ut de lokala ledarna och drygt 500 flyktingar har tagit sig över gränsen till Kirgizistan. Samtidigt hördes skottlossning i staden Andizjan.

Efter helgens hårda sammandrabbningar i Ferganadalen i Uzbekistan har många civila flytt österut. I staden Suzac i Jalalabad-regionen i grannlandet Kirgizistan har 560 uzbekiska flyktingar samlats i UNHCR:s läger.

– De flesta av dem är unga män, men vi har även tagit emot 84 kvinnor och ett tjugotal barn, säger FN-organets chef i Uzbekistan, Abdul Karim Gul, till DN.

Flyktingarna har flytt från staden Andizjan, där uzbekisk militär sköt skarpt mot demonstranter på fredagen, sedan ett väpnat uppror skakat staden. Uppgifterna om antalet dödsoffer i Andizjan varierar mellan 150 och 500, men siffrorna är svåra att kontrollera eftersom de uzbekiska myndigheterna spärrat av hela staden.

Enligt Abdul Karim Gul på UNHCR hördes sporadisk skottlossning i Andizjan under måndagseftermiddagen. De uzbekiska myndigheterna förefaller vara i färd med att genomföra massgripanden. Enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax har minst 70 personer gripits för att ha “organiserat upproret” i Andizjan.

Samtidigt verkade situationen i gränsstaden Kara-Su förvärras. Invånarna i den lilla staden drev på lördagen bort de lokala myndigheterna och tände eld på polisstationen och kommunhuset.
Orsaken till det folkliga upproret i Kara-Su var, enligt BBC:s nätupplaga, att de lokala ledarna rivit broarna över gränsfloden till Krigizistan. Invånarna förlorade på det viset möjligheten att delta i den lukrativa gränshandeln, vilket är en central del i regionens ekonomi.

Broarna har under helgen återuppbyggts av stadsborna och situationen stabiliserats. Men uzbekisk militär ska på måndagsmorgonen ha spärrat av tillfartsvägarna till Karu-Su och skottlossning hördes i staden under natten till måndagen, enligt en utländsk diplomat i Kirgizistan som TT citerar.

UNHCR är försiktiga i sin kritik av den uzbekiska regeringen, men Abdul Karim Gul säger att fortsatta flyktingströmmar inte kan uteslutas, eftersom ”det beror på hur regeringen hanterar situationen”.

Krisen i östra Uzbekistan inleddes under natten till fredagen, då en mindre väpnad rebellstyrka attackerade en militärgarnison i Andizjan och befriade ett stort antal fångar ur ett högsäkerhetsfängelse i staden.

Den tidigare okända gerillan upprättade ett högkvarter i stadens kommunhus och tusentals stadsbor gick på fredagsmorgonen ut på gatorna för att visa sitt stöd för dem. De protesterade mot godtyckliga gripanden och krävde “demokrati, rättvisa och frihet”.

Uzbekisk militär omringade snabbt det torg där demonstranterna samlats och vid den militära stormningen tros flera hundra människor, många av dem civila, ha omkommit.

Presidenten Islam Karimov försöker upprätthålla goda relationer med såväl Moskva som Washington.
Men han har fått hård kritik för sitt sätt att hantera upproret i Ferganadalen.

Erik Gustafsson

DN 2005-05-12

Continue reading

“USA:s militär hotar Iraks rättssäkerhet”

USA:s militär agerar på ett sätt som hotar rättssäkerheten för vanliga irakier. Det säger Maria Leissner, som under sex månader arbetat på plats i Bagdad. Med tiden har hon blivit allt mer kritisk till det hon ser som en amerikansk ockupation av landet.

Förre ambassadören och folkpartiledaren Maria Leissner har under de senaste månaderna arbetat för National Democratic Institute for National Affais (NDI), en stiftelse med nära band till det demokratiska partiet i USA. Hon har deltagit i arbetet med att bygga upp de nya demokratiska institutionerna i Irak, i nära samarbete med den amerikanska administrationen.

Men vid ett seminarium i riksdagen på onsdagen riktade hon skarp kritik mot den amerikanska regeringen.

-I jakten på den irakiska motståndsrörelsen riskerar USA:s trupper att utsätta vanliga irakier för övergrepp. Jag kom i kontakt med en man som gripits av amerikansk militär och hållits fängslad i över en månad. När han väl släpptes förklarades det med att det hade begåtts “ett misstag”, sade Maria Leissner.

-Soldaterna kom mitt i natten. De kastade en granat, vars explosion krossade husets alla fönster. Sedan stormade de in i sovrummet, där den här mannen och hans fru låg och sov.

I samband med gripandet stals datorer och flera hundratusen kronor i kontanter, vilka ännu inte har återlämnats.

-Övergreppen hotar rättssäkerheten och kan leda till att fler irakier ger sitt stöd till terroristerna, säger Maria Leissner.

Utöver säkerhetssituationen är det den bristfälliga infrastrukturen som präglar vardagen i Bagdad. Telefonförbindelserna, elektriciteten och avloppet fungerar fortfarande dåligt och på sjukhusen råder brist på mediciner och personal.

Men det finns också tecken på att situationen förbättras i vissa avseenden. Att det nya parlamentet nyligen enades om att utse kurden Jalal Talabani till president och shiiten Ibrahim Jafaari till premiärminister innebär att den politiska låsning som tidigare lamslagit den lagstiftande församlingen nu fått en lösning.

-Utnämningarna visar att man kommit överrens om centrala punkter i den framtida författningen. Det står klart att Irak kommer att bli en federal stat och att någon typ av skrivning om att islam är en viktig källa för lagstifningen kommer att finnas med i grundlagen, sade Maria Leissner.

Men den våldsamma maktkamp som pågår i Irak kommer troligen att fortsätta. Maria Leissner menar att det var ett misstag att upplösa Iraks polis och militär efter invasionen.

-Det skapade ett tomrum som de amerikanska styrkorna inte förmådde fylla. I stället har kriminella grupper och terrorister kunnat dra fördel av situationen.

Erik Gustafsson

DN 2005-04-24

Continue reading

I väntan på mörkret

Star Wars-fans från hela Sverige köar sedan en vecka tillbaka utanför biografen Rigoletto på Kungsgatan. Målet är att få en biljett till premiären av den sjätte och sista filmen i George Lucas episka rymdäventyr.

Den hårdtrafikerade Kungsgatan i centrala Stockholm har fått nya invånare. På trottoaren utanför biograf Rigoletto har en liten tältstad börjat växa fram i avgasdiset. En ung man vid namn Super Mario sitter och solar längst fram i kön.

– Vi kom hit i söndags och har det urmysigt. Det är bara att gå fram till vem som helst och säga att Darth Vader är en fjant, så har man en livlig diskussion, säger Super Mario Melchert och ler.

Han och Bodil Eriksson har rest hela vägen från Karlskoga för att komma över några biljetter till Episod III – mörkrets hämnd. Biljetterna släpps på söndag klockan tio, men redan på fredagen ringlade tältkön lång.

– Egentligen handlar det inte om att ha sett filmen först. Det som är roligt är att se den tillsammans med alla andra fans, säger Super Mario Melchert.

Invid ett av tälten sitter en grupp unga kvinnor.

– Jag hoppas på mörker och åter mörker, säger Johanna Nybelius, student från Uppsala.

De andra nickar instämmande i solskenet.

Många gamla Star Wars-fans har riktat kritik mot att de två senaste filmerna varit för “barnsliga”. Men nu utlovar filmskaparna en mörk film, där Darth Vader tar kommandot över galaxen.

Kritiken är dock inte särskilt vanlig bland dem som nu tältar på Kungsgatan.

– De senaste filmerna är vår tids största mästerverk, säger Mikael Haglund och justerar sin svarta kåpa.

Han är här på hajk med sina scoutvänner från Lidingö. De har ställt upp ett bord bredvid sitt tält och lagt ut gelegodisar på det. Bredvid finns en liten skylt, på vilken det står “varsågod – välj en godis”.

För att få tiden att gå tillverkar många köande sina egna kläder inspirerade av filmerna. Johanna Nybelius är redan färdig med sina Star Wars-kläder.

– Nu syr jag på en balklänning. Det är avkopplande och får tiden att gå, säger hon och kisar i solskenet.

Star Wars Episod III har premiär den 19 maj.

Erik Gustafsson

DN 2005-05-13

Continue reading

Politiker i Guatemala dömda för rasism

Fem ledande politiker i Guatemala har dömts till fängelse för att ha riktat rasistiska uttalanden mot fredspristagaren Rigoberta Menchú.

Det är första gången som någon ur landets vita minoritet har dömts för hets mot folkgrupp, vilket väcker hopp för landets gryende demokrati.

Sedan 2002 finns en lag som förbjuder hets mot folkgrupp i Guatemala, men den har tidigare inte kunnat prövas.

- Tydligen krävdes det att en Nobelpristagare blev kränkt i landets finaste domstol för att lagen skulle gälla, säger Rigoberta Menchú, 1992 års fredspristagare, i telefon till DN.

Det är två år sedan hon utsattes för kränkande behandling i Guatemalas författningsdomstol. Incidenten inträffade när Menchú, som är mayaindian, skulle vittna mot den förre diktatorn Ríos Montt.

Denne anklagas av människorättsorganisationer för att vara ansvarig för mord på tiotusentals människor under kriget på 1980-talet.

Den förre diktatorns sonson, Juan Carlos Ríos Ramírez, fanns bland åhörarna och när Rigoberta Menchú skulle tala började han tillsammans med några andra politiker skrika förolämpningar, knuffa och försöka hindra henne från att komma fram till talarstolen.

- Stick tillbaka till marknaden och sälj tomater, din indian! skrek de.

Smädelserna fastnade på en video­inspelning, som åklagaren använt som bevis i åtalet om diskriminering och hets mot folkgrupp.

Domen kom i måndags kväll och innebär att de fem politikerna från partiet FRG, som Ríos Montt fortfarande leder, döms till två år och åtta månaders fängelse.

- För första gången i vårt lands historia har rättsväsendet tagit öppen ställning mot rasismen, säger Rigoberta Menchú till DN.

- Det är en historisk händelse och en seger för de indiankvinnor som i generationer fått utstå diskriminering. Jag är stolt över att få vara en del av deras kamp.

Guatemalas mayaindianer utgör 60 procent av landets befolkning. Under de 36 åren av inbördeskrig drabbades de hårt av militärens brutala jakt på gerillamedlemmar. Över 200.000 människor dog i kriget.

När fredsavtalen skrevs under 1996 lovade regeringen att särskilda satsningar skulle ske för att förbättra indianernas situation. Nio år senare tillhör de fortfarande den fattigaste delen av befolkningen.

- Det går för långsamt, men det här domslutet visar ändå att en del saker går åt rätt håll, säger Rigoberta Menchú.

Erik Gustafsson

DN 2005-04-06

Continue reading