Erik de la Reguera
Journalist och författare | Journalist and author | Periodista y escritor | Journaliste et écrivain

Brexiteffekt lyfte Sinn Fein

Sinn Fein gjorde sitt bästa valresultat någonsin i Nordirlands nyval – något nationalistpartiets ledare beskriver som en ”Brexiteffekt”. Nu väntar hårda förhandlingar mellan Sinn Fein och det största unionistpartiet DUP om bildandet av en ny koalitionsregering.

Sinn Fein var IRA:s politiska gren fram till fredsavtalet 1998 och är i dag det största katolskt nationalistiska partiet i Nordirland. Dess mål är fortfarande en återförening med Irland, och i nyvalet fick partiet 27,9 procent av rösterna, en ökning med 3,9 procentenheter jämfört med det ordinarie val som hölls förra året.

– De väljare som röstade på Sinn Fein i det här valet gjorde det för att de vill se en mer jämlik, respektfylld och hederlig regering. Detta var också en röst mot Brexit och för att norra Irland ska få en särskild status inom EU, sade Sinn Feins högsta ledare Gerry Adams när rösträkningen var klar på lördagen.

Protestantiska DUP, som vill behålla unionen med Storbritannien, backade en dryg procentenhet till 28,1 procent, men är fortsatt största parti.

I parlamentet kommer ett enda mandat att skilja partierna åt. Eftersom DUP fick mindre än 30 av de totalt 90 mandaten mister partiet också sin vetorätt – något det tidigare använt för att stoppa samkönade äktenskap.

– Låt oss nu gå vidare och hoppas att god ton kan återvända till politiken. Vi måste laga de relationer som skadats av polariseringen i valet, sade DUP:s ledare Arlene Foster, som fram tills nyligen var försteminister i Nordirland.

Nyvalet utlystes i februari, sedan Foster vägrat stiga åt sidan under en utredning av en skandal kopplad till ett stödprogram för omställning till förnybar energi (RHI). Kostnaderna för stödprogrammet har skenat och Foster har anklagats för misstänkt vänskapskorruption.

För att bilda en ny regering krävs nu att DUP och Sinn Fein når en överenskommelse inom tre veckor. Enligt fredsavtalet som skrevs under 1998 måste varje regering i Nordirland innehålla såväl nationalister som unionister. Om ingen uppgörelse nås väntar ett nytt val – eller brittiskt direktstyre.

Men Gerry Adams har hittills krävt att någon annan än Arlene Foster blir DUP:s kandidat till försteministerposten, något unionisterna avfärdat kategoriskt.

Även Brexit bidrar till att misstron ökar mellan nationalister och unionister. I Nordirland röstade 56 procent för att stanna i EU, delvis för att den öppna landgränsen till Irland ses som en viktig förutsättning för att freden ska hålla.

DUP:s ledning kampanjade för lämna-sidan och en del katoliker misstänker att partiet skulle se hårdare gränskontroller som en symbolisk seger. Samtidigt finns det de på den protestantiska sidan som tror att Sinn Fein förbereder ett krav på folkomröstning om en återförening med Irland.

Irlands regeringschef Enda Kenny sade nyligen att Brexitavtalet mellan Storbritannien och EU måste innehålla en klausul som gör att Nordirland automatiskt blir en del av EU vid en återförening – något som knappast uppskattades i London och nu riskerar bli en stötesten i förhandlingarna.

Fakta.Valresultatet

Mandatfördelningen i torsdagens nyval i Nordirland blev följande: DUP: 28, Sinn Fein: 27, SDLP: 12, UUP: 10, APNI: 8, Övriga: 5.

Totalt fördelades 90 platser i det lokala parlamentet. Valdeltagandet var 65 procent, 10 procent högre än vid det ordinarie parlamentsvalet förra året.

Till skillnad från övriga Storbritannien har Nordirland ett skräddarsytt valsystem som infördes efter fredsavtalet 1998. För att bilda en regering krävs att den innehåller representanter för såväl nationalistsidan som unionisterna. En regering måste tillträda inom tre veckor, annars hålls ytterligare ett nyval. Risk finns också för att brittiskt direktstyre införs under en period.

Publicerad i DN 2017-03-04

You may also like...