Paris. Efter Benoît Hamons seger i det regerande Socialistpartiets primärval är alla tunga namn klara inför vårens presidentval i Frankrike. Sällan har ett franskt val varit så oförutsägbart, och sällan har så mycket stått på spel.
Första omgången i presidentvalet hålls den 23 april. Om ingen av kandidaterna får 50 procent eller mer då möts de två främsta i en andra och avgörande omgång den 7 maj.
De fem kandidater som i nuläget anses ha en chans är följande:
• Marine Le Pen
Den 48-åriga Marine Le Pen har förberett sig för det här presidentvalet i fem år – minst. Under hennes ledning har Nationella fronten distanserat sig från sitt fascistiska och antisemitiska arv, lämnat hennes fars ultraliberalism bakom sig och börjat tala mer om ekonomisk protektionism och välfärdsstat.
Kravet på invandringsstopp finns dock kvar, fientligheten mot islam som religion likaså och Le Pen har på senare tid profilerat sig som en uttalad anhängare av Donald Trump. Hon ser sig som en del av en radikal nynationalistisk rörelse i världen och vill att Frankrike lämnar EU efter en folkomröstning.
I de senaste opinionsmätningarna leder hon med 25 procent av väljarstödet. I en andra och avgörande omgång tror dock många franska bedömare att hon kan få svårt att samla en majoritet av rösterna bakom sig.
• François Fillon
Den 62-årige François Fillon var premiärminister i Frankrike åren 2007–2012 och är en veteran inom Republikanerna, det parti som representerar merparten av den traditionella högern.
Han använder sig av en nationalistiskt färgad retorik, är konservativ i många traditionella värdefrågor (bland annat vill han inskränka homosexuellas rätt att adoptera) och utlovar ett stålbad för fransk ekonomi för att få fart på hjulen. En halv miljon offentliganställda kommer att tvingas lämna sina jobb, om Fillon får som han vill.
Fram tills nyligen var han storfavorit till segern i presidentvalet, men flera misstänkta korruptionsskandaler har skakat Fillons kampanj den senaste tiden. I de senaste opinionsmätningarna får han 22 procent av väljarstödet.
• Emmanuel Macron
Den 39-årige Emmanuel Macron var fram till i höstas ekonomiminister och det populäraste ansiktet i François Hollandes regering. Han är socialliberalt orienterad, har tidigare arbetat för investmentbanker och har lanserat en oberoende kandidatur (vilket är anledningen till att han inte deltog i Socialistpartiets primärval).
Macrons rörelse ”En Marche” (”Framåt”) har vuxit kraftigt på senare tid, han beskriver sig som ”varken höger eller vänster”, är förhållandevis EU-vänlig och ses allmänt som den populäraste mittenpolitikern i valrörelsen. I en ny opinionsmätningarna får han 21 procent av väljarstödet.
• Benoît Hamon
Socialistpartiets nyblivne kandidat är 49 år gammal, före detta utbildningsminister och säger sig vara inspirerad av den amerikanska vänstersenatorn Bernie Sanders, brittiska Labours partiledare Jeremy Corbyn och det spanska vänsterpartiet Podemos.
Han drömmer om ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där arbetet spelar allt mindre roll och en medborgarlön för alla på 750 euro per person ska garantera grundläggande jämlikhet.
Hamon har en rejäl uppförsbacke framför sig om han ska ta sig till andra omgången i presidentvalet. Den sittande socialistiske presidenten François Hollande är så impopulär att han i december tog det i Frankrike närmast unika beslutet att inte ställa upp för omval, och Hamon har än så länge inte mer än 15 procent av väljarnas stöd.
• Jean-Luc Mélenchon
Den 65-årige Jean-Luc Mélenchon är liksom Macron en tidigare socialistisk minister som kastat loss från partiet och lanserat en oberoende kandidatur. Han står dock långt ut på vänsterkanten och har bland annat stöd av det franska kommunistpartiet.
I de senaste opinionsmätningarna får Mélenchon omkring tio procent av väljarstödet, vilket kan skapa problem för Socialistpartiets Benoît Hamon, som sannolikt helst skulle vilja att Mélenchon drar tillbaka sin kandidatur, eftersom vänsterrösterna annars riskerar att splittras på flera namn.
Erik de la Reguera
