Theresa Mays möte med Donald Trump sätter press på EU

LONDON. Storbritanniens premiärminister Theresa May blir på fredagen första utländska ledare att tas emot av Donald Trump i Vita huset. May hoppas att det ska stärka Storbritanniens ”särskilda relation” till USA – men närmandet är omstritt på hemmaplan.

När Theresa May skakar hand med Donald Trump i Vita huset i Washington på fredagen gör hon det efter Trumps första vecka vid makten – en vecka som inte liknar någonting annat i amerikansk politisk historia.

Dekret om intensifierad jakt på papperslösa. Byggande av en mur mot Mexiko. Stopp för handelsavtalet TPP och hot om att skrota handelsavtalet Nafta med Mexiko och Kanada. Noll mottagande av flyktingar från Syrien och sex andra länder i Mellanöstern. U-sväng i klimatpolitiken. Och grönt ljus för skendränkningar och kanske även andra former av tortyr.

– För min del anser jag att vi måste bekämpa eld med eld. Jag vill göra allting inom gränserna för vad jag kan göra rent lagligt. Och om jag tror att (tortyr) fungerar? Ja, absolut, det fungerar, sade Donald Trump i en intervju med tv-kanalen ABC i onsdags kväll.

Kursändringarna efter maktskiftet i Washington är så många och drastiska att många europeiska diplomater har svårt att hänga med i svängarna.

Theresa May har visserligen distanserat sig från Trump vad gäller omhuldandet av tortyr, men i övrigt tycks hon stå fast vid sin plan: att närma sig Trumpadministrationen, stärka relationen mellan Storbritannien och USA – och på det viset sätta press på EU i förhandlingarna om Brexit.

Den brittiska regeringen presenterade på torsdagen ett lagförslag som ger den rätt att aktivera artikel 50 i Lissabonfördraget; själva starten för Brexit. Men för att få klartecken och så stort handlingsutrymme som möjligt av parlamentet, behöver May övertyga ledamöterna om att det egna landet står starkt – även om EU sätter hårt mot hårt.

Det är där USA kommer in i bilden.

USA är Storbritanniens största handelspartner och allt sedan Winston Churchill myntade begreppet ”den särskilda relationen” efter andra världskriget har London setts som ett slags symboliskt brofäste mellan Washington och övriga Europa.

Det är det Theresa May nu är fast besluten att dra nytta av – vid en tidpunkt då Trump är i stort behov av vänner på andra sidan Atlanten.

Mötet mellan de båda världsledarna äger rum i Vita huset på fredagen. Efter överläggningar bakom lyckta dörrar hoppas Theresa May kunna presentera några konkreta överenskommelser. Enligt läckor till brittisk press kan de inkludera:

• En avsiktsförklaring om ett nytt handelsavtal och en arbetsgrupp med amerikanska och brittiska tjänstemän som får i uppdrag att identifiera åtgärder för att främja handel och kapitalflöden.

• Ett gemensamt uttalande som kräver att alla EU-länder avsätter två procent av BNP till försvarsutgifter.

Donald Trump har tidigare sagt att han ser positivt på ett nytt handelsavtal med Storbritannien. Mer oklart är vad han förväntar sig i utbyte. Sannolikt rör det sig om fortsatt politiskt stöd från Theresa May, kanske även för en del av hans mer kontroversiella initiativ.

Rent ideologiskt har May och Trump en hel del gemensamt. Båda använder sig av en nationalistiskt färgad retorik som framställer invandrare som potentiella hot mot det egna landet, såväl vad gäller säkerhet som ekonomi.

Men det återstår att se hur personkemin blir. Under den amerikanska valrörelsen kritiserade May de nedsättande uttalanden om kvinnor som Trump gjort – och det återstår att se om hon nu kan bygga en ömsesidigt respektfull relation med honom.

Trump kommer också att bjudas in till ett statsbesök i Storbritannien i sommar, där den amerikanske presidenten ska ha framfört önskemål om att mötas av ”the full monty” (all tänkbar pompa och ståt) – gärna också med möjlighet att spela golf med den 90-åriga drottning Elizabeth II vid Balmoral Castle i Skottland.

Den brittiska charmoffensiven inleddes redan vid Trumps valseger i november förra året, och den fortsatte på torsdagskvällen, då Theresa May var inbjuden för att hålla tal inför republikanska kongressledamöter vid en stor konferens i Philadelphia.

– När vi nu återfår vårt självförtroende tillsammans – och ni förnyar er nation precis som vi förnyar vår – har vi möjligheten och ansvaret att förnya vår särskilda relation i denna nya tid. Vi har ännu en gång möjligheten att visa vägen och leda tillsammans, sade Theresa May.

I Storbritannien är den politiska oppositionen dock skeptisk till Mays närmande till Trump.

– Theresa May måste stå upp för vårt lands värderingar när hon möter Donald Trump och protestera mot hans stöd till tortyr – för det är inhumant, illegalt och leder till falska underrättelseuppgifter, sade Labours partiledare Jeremy Corbyn på torsdagen.

Även det skotska nationalistpartiet SNP och Liberaldemokraternas ledare Tim Farron krävde klarspråk:

”Theresa May måste tydligt framföra att Storbritannien inte kommer att utlämna någon person till USA så länge denna riskerar att utsättas för tortyr”, skrev Tim Farron på sitt twitterkonto.

Erik de la Reguera

Fakta.Från öppna fiender till ”särskild relation”

  • 1773 Tebjudningen i Boston äger rum, en protest mot tullen på te. Den ledde till repression från den brittiska kolonialmakten och fler protester. 1776 förklarade sig USA självständigt, trots Storbritanniens försök att stoppa det.
  • 1812 Krig utbröt på nytt mellan länderna som en följd av Napoleonkrigen. USA försökte annektera brittiska Kanada, medan britterna attackerade Washington och bland annat brände Kapitolium. Ett fredsavtal undertecknades 1814.
  • 1861 I amerikanska inbördeskriget (1861–65) var USA nära att återigen hamna i öppen konflikt med Storbritannien, eftersom sydstaternas flotta fick använda brittiska hamnar. Britterna bad om ursäkt efter kriget och betalade skadestånd.
  • 1917 Tre år efter första världskrigets utbrott beslutade USA att gå in i det – men nu på samma sida som Storbritannien. Detta hade föregåtts av två decennier av närmanden mellan länderna, som historiker ofta kallar ”det stora närmandet”.
  • 1921 Storbritannien gjorde under mellankrigstiden att ”odla de bästa relationer med Förenta staterna” till en grundläggande princip i sin utrikespolitik. Det ledde bland annat till att landet bröt sin militära allians med Japan.
  • 1946 Efter andra världskriget höll Winston Churchill ett berömt tal där han slog fast att det fanns en ”särskild relation” mellan Storbritannien och USA. Den västliga militäralliansen Nato skapades senare på grundval av den.
  • I dag Förbindelserna är fortsatt goda. Det brittiska beslutet att delta i USA:s omstridda invasion av Irak 2003 är ett exempel på det. Samtidigt finns de som menar att relationen har en tendens att ses som mer ”särskild” i Storbritannien än i USA.

Publicerat i DN den 27 januari 2017.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *