Politiskt självmord att rösta mot att aktivera artikel 50

Högsta domstolens beslut i Storbritannien kommer inte att stoppa Brexit. Men det kan göra det svårare för Theresa May att hålla fast vid sin tuffa förhandlingsstrategi – samtidigt som kraven växer på en ny folkomröstning om självständighet i Skottland.

Åtta av elva domare i Högsta domstolen slog på tisdagen fast att den brittiska regeringen inte kan trycka på startknappen för Brexit utan att först ha fått grönt ljus från parlamentets båda kamrar.

Domslutet var väntat – och egentligen fullt logiskt. Folkomröstningen i juni förra året om Storbritanniens EU-medlemskap var rådgivande, inte beslutande, och premiärminister Theresa Mays linje att hon kan aktivera artikel 50 i Lissabonfördraget på egen hand genom ett så kallat kungligt privilegium har inte övertygat särskilt många ledande jurister utanför 10 Downing Street.

Därmed inte sagt att Brexit kommer att stoppas. Det räcker med att slänga en blick på tabloidpressens förstasidor i landet för att förstå varför.

Tidningar som Daily Mail och Daily Express har mullrat ända sedan beslutet kom i första instans. Då stämplades domarna i High Court som ”folkets fiender”. Riktigt så pass hårda ord lär inte användas om Högsta domstolen – det rör sig trots allt om landets högsta juridiska instans – men för många av de parlamentsledamöter som nu får frågan i sitt knä kan det likställas med politiskt självmord att inte rösta för att aktivera artikel 50.

Knäckfrågan lär i stället bli hur fria tyglar Theresa Mays regering ska få i förhandlingarna med EU.

Regeringen kommer att lägga fram en proposition i det brittiska underhuset (House of Commons) och överhuset (House of Lords). Lagförslaget är redan förberett, eftersom det sedan en tid tillbaka funnits en insikt i regeringen om att försöket att runda parlamentet var på väg att misslyckas.

Den föreslagna lagtexten kommer att vara kort och koncis – kanske bara några rader – och den väntas finnas på parlamentets bord inom några dagar.

Sedan är det upp till ledamöterna att debattera och föreslå ändringar och tillägg i lagförslaget.

Liberaldemokraternas ledare Tim Farron sade på tisdagen att partiet kommer att rösta mot ett utlösande av artikel 50 om inte den brittiska regeringen också utlovar en ny folkomröstning om förhandlingsresultatet.

Samtidigt sade det största oppositionspartiet Labours ledare Jeremy Corbyn att hans parti inte tänker blockera en aktivering av artikel 50 – men att partiet vill försöka arbeta in en rad förbehåll och ändringar i det.

I det tal som Theresa May höll i förra veckan varnade hon EU för att Storbritannien kan ändra sin ekonomiska modell om förhandlingarna strandar.

Det innebär troligen sänkningar av bolagsskatt och andra incitament för att locka över kapital och bolag från kontinenten – ett indirekt hot och en kursändring av inrikespolitiken som Labourledaren Jeremy Corbyn till varje pris vill stoppa.

Labour menar att det Theresa May kallat ett val mellan ett dåligt avtal eller inget avtal alls skulle kunna undvikas om parlamentet får rätt att tvinga tillbaka regeringen till förhandlingsbordet, inte bara rösta ja eller nej till förhandlingsresultatet.

Beroende på om några av oppositionens tillägg går igenom kan Theresa Mays förhandlingsutrymme begränsas. Med det är inte särskilt sannolikt att förändringarna blir särskilt långtgående, eftersom regeringspartiet Tories har en majoritet i underhuset.

De flesta bedömare räknar fortfarande med att artikel 50 aktiveras före den sista mars, så som May lovat, och att processen går vidare ungefär som planerat. Om än kanske med en något nedtonad politisk retorik från Mays sida.

För Skottlands politiska ledning var tisdagens domslut dock en besvikelse, eftersom HD inte anser att det skotska parlamentet behöver tillfrågas innan förhandlingarna om EU-utträdet inleds.

62 procent av skottarna röstade för att stanna i EU i förra årets folkomröstning, och Skottlands försteminister Nicola Sturgeon skärpte tonen efter domslutet:

”Det här reser fundamentala frågor som går bortom EU-medlemskapet. Ska Skottland vara nöjt med att vår framtid dikteras av en högerregering i Westminster? Eller är det bättre att vi tar framtiden i egna händer?”, frågade sig Sturgeon retoriskt.

Hon svarade snabbt själv: Det blir allt tydligare att det här är ett val som Skottland måste göra.

Om den politiska ledningen i Skottland gör allvar av hotet om en ny folkomröstning om självständighet, kommer den sannolikt att nekas tillstånd av Theresa May. Men det växande missnöjet i norr är en allvarlig huvudvärk för den konservativa regeringen.

För att mobilisera stöd i förhandlingarna med EU – och stöd på hemmaplan – reser nu May till USA på fredag, där hon blir första utländska regeringschef som får en audiens med president Donald Trump efter dennes makttillträde.

May hoppas få ytterligare försäkringar om fördelaktiga handelsavtal mellan USA och Storbritannien, något som kan användas som hävstång i förhandlingarna med Bryssel. Det återstår dock att se om Mays försök att åstadkomma en god och nära relation med Donald Trump kommer att hjälpa eller stjälpa henne på längre sikt.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN den 25 januari 2017.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *