Dådet blir slagträ inför nästa års presidentval

NICE. Det politiska efterspelet till dådet i Nice har något oväntat präglats av ett hårt ordkrig. En rad möjliga kandidater på högerkanten försöker positionera sig inför presidentvalet 2017 – med den sittande socialistregeringen som slagpåse.

– Jag vill inte anklaga någon, men det här hade faktiskt kunnat undvikas om regeringen använt sig av alla medel. Det måste till fler och bättre åtgärder, framförallt vad gäller underrättelsetjänsten, sade den konservative politikern Alain Juppé efter dådet i Nice som krävt 84 människoliv.

Den hårda tonen överraskar många politiska bedömare i Frankrike. Den 14 juli är en dag för nationell enighet i landet – och även om en utbredd frustration finns med säkerhetstjänsternas oförmåga att förebygga våldsdåd har den traditionella högern tidigare varit försiktig med att attackera regeringen efter attentat.
Bakgrunden till debatten är en parlamentarisk rapport om novemberattentaten i Paris, som riktade hård kritik mot bristen på samarbete mellan olika säkerhetstjänster när den publicerades häromveckan.

Att bristerna inte åtgärdats tidigare kommer att bli en central fråga i valrörelsen inför presidentvalet i april–maj nästa år, något som inte gynnar den sittande presidenten François Hollande.

Alain Juppé och expresidenten Nicolas Sarkozy är de starkaste namnen när högerpartiet Republikanerna ska utse sin utmanare.

De är dock inte de enda som slåss om missnöjda väljare på högerkanten; Nationella frontens Marine Le Pen bryr sig föga om tal om nationell enighet, så länge hon kan vinna väljare på att gå till attack mot det hon ser som socialistregeringens obotliga flathet mot extremister.

Provence-Alpes-Côte-d’Azur, den region som Nice tillhör, är en bastion för Nationella fronten, och Marine Le Pens systerdotter var förra året nära att vinna regionvalet. För att undvika det nominerade Republikanernas ledning Christian Estrosi, som är mer eller mindre öppet främlingsfientlig.

Att den traditionella högern på så sätt närmar sig Nationella frontens retorik kan, menar en del kritiker, försätta en central fransk idé i fara: den om att delade värderingar och tid i landet, och inte etnicitet och religionstillhörighet, ska vara ingången till det franska samhället.

I Nice finns många invånare med nordafrikanskt ursprung. I Quartier La Gare, ett område fullt av nordafrikanska butiker, möter vi restaurangägaren Hichem Ben Haj. Han var nära att falla offer för attentatet i torsdags.

– Min fru, min 13-åriga son och jag såg hur lastbilen kom körande kors och tvärs genom folkhavet. Vi såg hur människor kördes över, hur lastbilen till slut stannade bara ett tiotal meter från oss… och hur polisens skott fällde mannen.

Tre nätter har gått sedan dess. Och Hichem Ben Hajs har knappt sovit en blund.

– Jag vet minst 13 personer som bodde häromkring som dödades. Flera barn. Alla med tunisisk bakgrund. En vän förlorade sin fru och sin fyraårige son, säger han och skakar på huvudet.

Även gärningsmannen hade tunisisk bakgrund, vilket skakat om många i området. När DN frågar vad Hichem Ben Haj tycker om den politiska debatten rycker han på axlarna.

– Politiker är politiker. Det går inte att döma alla efter vad en sjuk människa har gjort. Men det finns alltid någon politiker som skulle döda sin egen far för att komma till makten. Jag älskar Frankrike, jag älskar det här landet, människorna här, alla friheterna. Men inte alla politiker.

Erik de la Reguera

DN frågar. Tror du att attentatet kommer att påverka presidentvalet?

Kakhaber Dikhamidze, 44, ekonom:

Antagligen, för polisen har inte gjort sitt jobb. De borde ha kunnat garantera människors säkerhet. Under Sarkozys tid var det tryggt att bo här, men nu har det blivit sämre.

Julie Quenet, 28, sjuksköterska:

Ja, det fortsätter ju bara. Först terror­dåden i Paris, sedan attackerna i november förra året – och nu det här. Jag vet inte hur jag kommer att rösta, men det påverkar säkert.

Dimitri Vlassov, 24, restauranganställd:

Ja. Säkerheten har blivit så mycket sämre och ­Hollande ser ut att sakna det självförtroende som är viktigt vid sådana här situationer.

Valeri Djili, 44, undersköterska:

Ja, folk får intrycket av att världen är galen! Jag tror att politiker som vill se hårdare tag, som högerns Nicolas Sarkozy eller Nationella frontens Marine Le Pen, gynnas.

Publicerat i DN den 17 juli 2016.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *