De 7 största skandalerna i Panamadokumenten och varför de är viktiga

Den stora läckan av dokument från den Panamabaserade advokatfirman Mossack Fonseca har skakat om den globala politiska och ekonomiska eliten. Här är de 7 största avslöjandena hittills.

En anonym uppgiftslämnare med god insyn i Mossack Fonsecas affärer började förra året skicka dokument till en reporter på den tyska tidningen Süddeusche Zeitung. Reportern insåg snabbt att omfattningen var enorm: 2,5 gigabyte data, 11,5 miljoner dokument med information om 214000 så kallade brevlådeföretag i olika skatteparadis – den största läckan i sitt slag någonsin.

Ett samarbete inleddes snart med organisationen International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ) och journalister från ett hundratal mediehus runt om i världen. I början på april kom så de första avslöjandena. Hittills har bland annat följande framkommit:

1. Korruptionen i världens toppskikt är gränslös

Forskare, journalister och utredare har länge misstänkt att det finns en parallell skuggekonomi, där många av världens rika och mäktiga gömmer undan miljardbelopp. På grund av banksekretess och skatteparadisens lagar har det varit svårt att få fram detaljerade uppgifter kring omfattningen – men om det är något Panamadokumenten visar så är det just att denna skuggvärld både existerar och frodas.

Mossack Fonseca är en av de mer välrenommerade aktörerna på denna marknad, men långtifrån den enda. Advokatfirman hjälper sina kunder att skapa ett komplicerat nät av brevlådeföretag där skatteplanerande affärsmäns pengar skyfflas runt, tillsammans med skrupellösa politikers förskingrade medel och den organiserade brottslighetens vinster.

I sin bok ”Illicit” från 2006 uppskattar journalisten och förre världsbanksekonomen Moises Naím att denna skuggekonomi omsätter mellan 8 och 21 biljoner kronor per år. Det finns de som tror att det är i underkant. Organisationen One uppskattar att världens utvecklingsländer förlorar omkring 7,5 biljoner kronor i skatteintäkter varje år – en summa som när man skriver ut den ser ut så här: 7 500 000 000 000.

Ingenting i Panamadokumenten tyder på att dessa uppskattningar skulle vara överdrifter.

I Sverige har Nordea hittills avslöjats som en av de utländska banker som förekommer mest frekvent i Mossack Fonsecas dokument.  Även Handelsbanken, SEB och Swedbank har haft affärer med Mossack Fonseca. Allt samröre är så klart inte olagligt, men affärerna väcker misstankar om att bankerna kan ha försökt hjälpa sina kunder att undvika beskattning på otillåtna sätt.

Konsekvenser:

I Sverige har Finansinspektionen inlett en utredning av de svenska bankernas inblandning. Internationellt höjs återigen krav på hårdare reglering.

EU-kommissionen föreslår nya regler som ska tvinga bolag att i detalj redovisa hur mycket skatt de och deras dotterbolag betalar i andra länder, inklusive skatteparadis.

Även USA:s president Barack Obama vill se en ”internationell skattereform”, framförallt för att de avancerade former för skatteplanering som i dag är lagliga ska bli olagliga. Stödet för det i den av Republikanerna dominerade kongressen i USA är dock sannolikt litet.

2. Islands statsminister gömde pengar – tvingades avgå

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson såg ut som om han just svalt en sko. Den isländske statsministern hade förvisso gått med på att träffa SVT:s Uppdrag Granskning, men han väntade sig inte att få frågor om Wintris, ett brevlådeföretag på Brittiska Jungfruöarna som han och hans fru mörkat i flera år. Han lämnade intervjun under tumultartade former.

Konsekvenser:

Den 4 april krävde fler än 20 000 islänningar statsministerns avgång på gator och torg. Till slut blev trycket för stort. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson avgick den 5 april. Men demonstrationerna fortsätter, med krav på hela regeringens avgång.

3. Spåren som leder till Vladimir Putins innersta krets

Sergej Roldugin är inte bara en berömd cellist. Han är också Vladimir Putins kanske närmaste vän. Att döma av Panamadokumenten är han dessutom mångmiljonär – fast han själv påstår att han ”inte har näsa för affärer”.

Ett vanligt upplägg när det gäller brevlådeföretag är att utse en formell ägare som är närstående den egentlige ägaren. Personen måste vara någon som klienten kan lita på helt och fullt. Som en familjemedlem. Eller en god vän (se The Guardians pedagogiska film om misstankarna).

Rodulgin är bara en av flera i Putins närmaste krets som förekommer i Panamadokumenten, något som skulle kunna vara tecken på utbredd korruption i den ryska politiska eliten. Putins namn har dock inte hittats i dokumenten – och han förnekar all kännedom om eventuella oegentligheter.

Konsekvenser:

Några dagar innan läckan blev känd började ryska statsmedier tala om en kommande ”desinformationskampanj från väst”. Putin förnekar allt. De politiska följderna för honom ser också ut att bli små, inte minst på grund av att oppositionen i Ryssland är så svag.

4. Familjen Camerons affärer kan fälla hela EU

Storbritanniens premiärminister David Camerons far, Ian Cameron, har haft kapital i fonden Blairmore Holdings Inc i skatteparadiset Bahamas. Fonden, som förvaltat pengar åt flera förmögna britter, har under 30 år inte betalat en enda krona i brittisk skatt, enligt The Guardian.

Premiärministern har pressats på varför han inte redovisat detta tydligare. I flera dagar slingrade han sig, innan han i förra veckan gick med på att öppet redovisa sin ekonomi. Krav på hans avgång ställs av oppositionen.

Konsekvenser:

Affären kunde knappast komma vid en sämre tid för Cameron, som står inför sitt livs kanske viktigaste valrörelse. I juni röstar britterna om landets EU-medlemskap, och Cameron har satsat mycket av sin prestige på att landet ska stanna i unionen. Frågan är hur stor hjälp den skandalomsusade premiärministern nu kan vara för ”stanna kvar”-kampanjen.

5. Personer i Xi Jinpings närhet har fingrarna i syltburken

Kinas president Xi Jinping har i flera år  bedrivit en aggressiv kampanj mot korruptionen i landet. Men i Panamadokumenten visar framgår att flera av hans närmaste allierade och familjemedlemmar har suspekta brevlådeföretag i skatteparadis.

Xi Jinpings svåger Deng Juagui är en av de som namnges av The Guardian. Deng uppges vara god för hundratals miljoner dollar.

Konsekvenser:

Uppgifterna är besvärande för Xi Jinping, som sedan tidigare har anklagats för att gå betydligt hårdare fram mot rivaler än mot sina allierade i kampen mot korruptionen. Han har bemött publiceringarna med tystnad och utökad censur av internet och statliga medier.

6. Fifas ledning ifrågasatt – igen

När Gianni Infantino valdes till ny Fifa-president för några veckor sedan lovade han ”början på en ny era”. Det skulle bli bättring.

Men nu har Infantinos underskrift hittats på dokument i två brevlådebolag, som kopplas till ett par argentinska företagare som varit inblandade i tidigare mutskandaler i Fifa. Misstankar finns om att Infantino fått mutor i samband med det europeiska fotbollsförbundet Uefas försäljning av sändningsrättigheter.

Konsekvenser:

Gianni Infantino förnekar allt. Polisen har gjort husrannsakan på Uefa. Fortsättning följer.

7. Latinamerikas jättar skakas

Argentinas nyvalde president Mauricio Macri stod åren 1998-2009 som vd för det Bahamas-baserade bolaget Fleg Trading, enligt de läckta dokumenten. Men det uppgav han inte för Argentinas myndigheter 2007, då han valdes till Buenos Aires borgmästare. Även Macris företrädare på presidentposten, Néstor och Cristina Kirchner, misstänks ha använt sig av brevlådeföretag för misstänkta affärer, enligt ICIJ.

I Brasilien hotas Dilma Rousseff av riksrätt, samtidigt som den så kallade Petrobras-skandalen växer för varje dag som går. Panamadokumenten har gett mer bränsle till korruptionsskandalen. I dem framgår att minst 57 av de misstänkta i Petrobras-skandalen öppnat 107 brevlådeföretag i skatteparadis med hjälp av advokatfirman Mossack Fonseca. Avsikten? Polisen utreder för fullt.

I Mexiko har Juan Armando Hinojosa, en nära vän till president Enrique Peña Nieto, tidigare pekats ut i flera avslöjanden. Han har bland annat kallats Peña Nietos ”favoritbyggare”, gett presidentparet tillgång till luxuösa bostäder och fått mängder av byggnadskontrakt. Enligt ICIJ visar Panamadokumenten att Juan Armando Hinojosa gav Mossack Fonseca i uppdrag skapa stiftelser med tillgångar på 800 miljoner kronor kort efter att de första avslöjandena briserade i Mexiko.

Konsekvenser:

Mauricio Macri kunde ha fått en bättre start på sin mandatperiod i Argentina. Men han har hittills lyckats hantera mediestormen någorlunda väl. Inte minst som hans rival Kirchner också svärtas ned av skandalen.

I Brasilien är president Rousseff hårt pressad. Skandalen kring oljebolaget Petrobras kommer allt närmare henne och riksrätten likaså.

I Mexiko stärks misstankarna om oegentligheter vid upphandlingen av byggkontrakt, men landets rättssystem har hittills inte visat sig förmöget att gripa och straffa korrumperade politiker på hög nivå. Så länge Mexikos president Peña Nieto inte kan knytas personligen till konton kan han därför sannolikt skaka av sig anklagelserna.

Övriga

Ukrainas president Petro Porosjenko, Saudiarabiens kung och nära anhöriga till presidenter i afrikanska länder (bland annat en brorson till Sydafrikas president Zuma) har pekats ut för kopplingar till suspekta brevlådeföretag. Enligt ICIJ är 140 politiker från 50 länder kopplade till skandalen.

Advokatfirman Mossack Fonseca nekar till brott.

Erik de la Reguera

Publicerat i Arbetet Global den 13 april 2016.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *