Hopp om fred med Farc

MEXICO CITY. Efter nära 50 år av blodig konflikt i Colombia finns nu ett litet hopp om fred. Representanter för den marxistiska Farcgerillan och landets regering möts i dag, måndag, i Oslo för att inleda de första formella fredssamtalen på över ett årtionde. Men många svåra frågor återstår fortfarande att lösa.

Negociaciones de paz. Fredsförhandlingar. Orden har en smått magisk laddning i Colombia, där det gått mer än ett årtionde sedan en regering senast valde att sätta sig ned vid förhandlingsbordet med någon av vänstergerillorna.

De båda delegationer som i dag anländer till Norge kan därför lugnt räkna med att vartenda ord de uttalar kommer att vändas och vridas i colombiansk press. Å ena sidan representanterna för president Juan Manuel Santos och hans regering. Å den andra, den av EU och USA terrorstämplade Farcgerillans utsända.

De första kontakterna mellan parterna togs i hemlighet på Kuba redan i februari, under överinseende av diplomater från Venezuela och Norge. Dessa inofficiella samtal pågick ända fram till för ett par månader sedan, då man kom överens om att mötas öppet.

Fem ämnen ska nu avhandlas: jordreform, politiskt deltagande, ersättning till konfliktens offer, narkotikahandel och avslutande av stridshandlingar.

– Det ser ovanligt lovande ut. Jag tror det finns en politisk vilja att nå en uppgörelse på båda sidor, även om det är svårt att veta hur väl sammanhållen Farc i realiteten är, säger statsvetaren Jorge Restrepo till DN.

Bland alla tänkbara riskmoment i den kommande dialogen ser han frånvaron av ett formellt eldupphör som det största.

– Om gerillan eller regeringsarmén dödar eller tillfångatar motståndarsidans förhandlare – eller genomför någon annan stor attack – är risken givetvis stor att samtalen strandar. Fördelen nu är dock att man slipper utdragna diskussioner om vem som inte respekterar vapenvilan, säger Jorge Restrepo.

Misstron mellan parterna är stor. På 1980-talet punkterades det första allvarligt menade försöket att nå en fredsuppgörelse av regeringsvänliga högermiliser, då de lät mörda tusentals vänstersympatisörer.

Nästa förhandlingsomgång, åren 1998–2002, lämnade en bitter eftersmak för regeringssidan, eftersom Farcgerillan förhalade förhandlingarna och utnyttjade respiten till att bygga upp sin arsenal. Detta förklarar också varför Santos regering vägrat acceptera ett eldupphör.

– Men det är ett stort framsteg att man nu ska sätta sig ned och tala öppet. Där har Norges förhandlare – och indirekt Venezuelas regering – lyckats med något som otaliga diplomater misslyckats med under årens lopp, säger Jorge Restrepo.

Erik de la Reguera

Pengarna kommer från knarkhandel

Farc (Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia) tros bestå av omkring 8 000 man. Farc tjänar pengar på utpressning, narkotikahandel och, tills nyligen, kidnappningar. Sedan kriget mot staten förklarades 1964 har tiotusentals människor dödats.

-

Publicerat i DN den 15 oktober 2012.