Unga i protest mot makteliten

MEXICO CITY. På bara en månad har en organiserad student- och medborgarrättsrörelse växt fram i Mexiko. Rörelsen kallas #YoSoy132, är partipolitiskt obunden och har lyckats förändra det politiska landskapet inför presidentvalet den 1 juli. DN har träffat några av grundarna.

– Vi vill göra det möjligt att hålla fria och rättvisa val den 1 juli. Det är därför vi organiserar valobservatörer och kallar till en extra tv-debatt mellan kandidaterna nu i veckan. Debatten blir den första någonsin som organiserats på ett medborgarinitiativ i Mexiko, säger Sandra Patargo.

Hon är 24 år och studerar internationella relationer vid Ibero­amerikanska universitetet i Mexico City. DN träffar henne och några andra studenter efter en intensiv dag av möten med #YoSoy132.

För bara drygt en månad sedan kände Sandra sig uppgiven och frustrerad över tillståndet i landet. Politik föreföll vara något som bara ut­övades av en liten och välbärgad elit.

– Vårt privatuniversitet har länge stämplats som en enklav för rikemansbarn. Så varken jag eller någon annan trodde att det skulle kunna uppstå en proteströrelse här. Det var nog därför som det som hände fick så stort genomslag, säger hon.

Den 11 maj kom Enrique Peña på besök till universitetet. Han är det gamla maktpartiet PRI:s kandidat och sedan länge favorit till segern.

Men när Peña fick en kritisk fråga om en polisinsats som han be­ordrade 2006 mot samhället San Salvador Atenco, blev det tyst. I operationen utsattes ett drygt tjugotal kvinnor för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. Till slut svarade Peña att han bara ”upprätthållit ordningen”.

Burop och spontana talkörer bröt ut. Många av studenterna såg uttalandet som en bekräftelse på att PRI – som hade makten 1929–2000 – inte förändrats sedan demokratiseringen för tolv år sedan. Peña fick smita ut bakvägen omgiven av sin livvaktsstyrka.

– Men det som fick oss att bilda rörelsen var hur de stora medierna rapporterade efteråt, säger Sandra.

Flera stora tidningar och privata tv-kanaler hävdade att det rört sig som en ”bojkott” driven av ”infiltratörer” som arbetade för vänsterkandidaten López Obrador.

– Men de flesta av oss kände inte ens varandra innan det där hände! Efter besöket skapade någon en Facebookgrupp för Iberostudenter och där kom vi överens om att göra en video och lägga ut på nätet, berättar Luis Fernando Loya, en annan av grundarna.

I videon framträder 131 studenter med namn och studentlegitimation. De förklarar kortfattat att de bara är oroliga för landets demokrati. Och de gjorde succé. Hashtaggen #YoSoy132 – ”jag är nummer 132” – blev populär på sociala medier.

Sedan dess har mängder av universitet och högskolor anslutit sig och studenternas kritik av massmedierna har fått stöd av avslöjanden.

Den brittiska tidningen The Guardian publicerade i förra veckan dokument som visar att Mexikos största tv- och radiostation Televisa tagit emot miljonbelopp av Peñas stab i utbyte mot positiv nyhets­bevakning.

Televisa menar att det rör sig om förfalskningar. Men andra dokument som läckts till Wikileaks visar att USA:s ambassadpersonal redan 2009 hyste misstankar om att Peña mutade journalister.

– Det är en sak att ha en åsikt på ledarplats. En helt annan att låta sig mutas och förvanska nyheter. Allt vi vill är att journalisterna ska göra sitt jobb, säger Sandra Patargo.

Erik de la Reguera

Växande missnöje med korruptionen

Mexiko styrdes åren 1929–2000 av partiet PRI. Mängder av redaktioner och enskilda journalister stod då på regimens lönelistor, vilket bland annat gjorde det möjligt att rigga valen.

Med tiden växte missnöjet med korruptionen. År 2000 skedde en demokratisering och övergång till flerpartisystem. Högerpartiet PAN har sedan dess innehaft presidentposten. Men det knarkkrig som krävt över 50 000 människoliv de senaste sex åren har undergrävt PAN:s popularitet.

I presidentvalet den 1 juli är Enrique Peña (PRI) favorit.

Publicerat i DN den 18 juni 2012.