Chávez sjukdom skapar ovisshet inför höstens val

MEXICO CITY. Venezuelas president Hugo Chávez är sjukare än vad som tidigare befarats. En ny och elakartad tumör har opererats bort på Kuba, och med bara ett halvår kvar till nästa presidentval är frågan huruvida Chávez verkligen kan ställa upp till omval – eller ens överleva sjukdomen.

– Det läkarna misstänkte visade sig vara riktigt. Den tumör som har opererats bort var en återväxt av samma cancer som tidigare, sa Hugo Chávez via videolänk från Kuba i söndags.

Klädd i en träningsoverall som påminde om mentorn Fidel Castros tid i sjuksängen gjorde han så gott han kunde för att ge ett piggt och förtröstansfullt intryck. Men det blir allt svårare att dölja att allt inte står rätt till med Venezuelas socialistiske president.

Den exakta diagnosen är en statshemlighet, men allt tyder på att det rör sig om tjocktarmscancer. Chávez har inte förnekat detta – och han säger själv att den tumör som läkarna opererade bort från hans buk i juni förra året var ”stor som en baseball”.

Under hösten gick han igenom en cellgiftskur som fick håret att falla från hjässan. Och nu, mindre än ett år efter den första operationen, har alltså läkarna tvingats avlägsna ännu en tumör – omkring två centimeter i diameter – på samma ställe som den första.

– Det innebär givetvis en sämre prognos, säger läkaren Floriano Marchetti, som är specialist på tjocktarmscancer, till Washington Post.

De läkare som gjort ingreppen på Kuba är försedda med munkavle, vilket Chávezkritiker tolkar som att presidentens tillstånd är värre än vad som sägs. I läckta e-postmeddelanden från tankesmedjan Stratfor, som publicerats av Wikileaks, citeras också en källa på en utländsk underrättelsetjänst som menar att Chávez bara har mellan ett och två år kvar att leva.

Dessa uppgifter är dock svåra att få bekräftade – och de avfärdas av Chávez som lösa spekulationer. Presidenten hävdar att läkarna tvärtom gett honom ”en mycket positiv” prognos, och att cancern inte spritt sig till några andra organ.

Ovissheten kring Chávez hälsa skapar en laddad stämning inför det presidentval som väntar i Venezuela i oktober. I det är Chávez den givne kandidaten för det regerande socialistpartiet PSUV. Han är ännu populär i fattiga områden, där många invånare ser honom som den enda politiker som någonsin brytt sig om dem.

Detta känslomässiga band hålls intakt av Chávez pratshow i tv, ”Alo Presidente”, som sänds en gång i veckan, och presidentens löften om att fortsätta omfördela Venezuelas oljeintäkter. Enligt officiell statistik har den extrema fattigdomen halverats sedan år 2000, samtidigt som analfabetismen i praktiken utrotats.

Men samtidigt har kokainsmugglingen och våldsnivåerna ökat i storstäderna, vilket främst drabbar de fattiga. Inflationstakten är också mycket hög, omkring 30 procent. Tillsammans med den utbredda korruptionen i staten är det vad oppositionen siktar in sig på.

– Jag önskar verkligen att vår president får ett långt liv. Jag vill att han ska se de förändringar som vi kommer att genomföra, alla de framsteg som väntar, det enade land som ligger framför oss, säger oppositionsledaren Henrique Capriles.

Denne 39-årige guvernör i provinsen Miranda är inspirerad av Brasiliens expresident Lula da Silva och valdes för ett par veckor sedan till den tidigare så splittrade oppositionens gemensamma presidentkandidat. I ryggen har han stora delar av medelklassen, som delar Capriles kritik av den urholkade demokratin under Chávez.

Presidenten har samlat alltmer av makten kring sin egen person, som så många andra caciques (starka män) i Latinamerikas historia. Men det innebär också att det inte finns någon självklar efterträdare.

En del statsvetare tror att Chávez bror Adan Chávez kan axla manteln tillfälligt, men det blir ingen lätt uppgift att tygla de falanger som intrigerar i kulisserna. En annan tänkbar efterträdare är försvarsministern Henry Rangel, som 2010 sade att armén aldrig kommer att tillåta en valseger för oppositionen.

Rangel har tvingats backa något sedan dess, men citatet illustrerar ändå mer än väl hur politiserad militären blivit under Chávez. Delvis kan det ses som en följd av kuppförsöket mot honom 2002.

Men som om inte det vore nog har Chávez också låtit beväpna en partitrogen milis som sägs mönstra minst 20 000 man. Vad som händer med den om ”el comandante” plötsligt försvinner från scenen och partiet splittras i stridande falanger är det få som vågar tänka på i dag.

Erik de la Reguera

Bolag förstatligades efter kuppförsöket 2002

1992 leder arméöversten Hugo Chávez ett misslyckat försök till militärkupp, som ger honom chansen att hålla tal i tv. Han blir känd som militären som ville bekämpa sociala orättvisor – ett budskap som slår an hos stora delar av befolkningen som är trötta på nyliberal politik.

1999 väljs Chávez till president i Venezuela. Till en början lovar han en ”företagarvänlig” politik, men efter ett försök till statskupp mot honom 2002 radikaliseras han och börjar förstatliga bolag. Chávez närmar sig Fidel Castros Kuba. Utrikespolitiken baseras på antagandet att USA:s fiende är Venezuelas vän.

2004 inleds en satsning på ”misiones”, ett slags sociala program, som minskat den extrema fattigdomen från 20 procent till 10 procent. Antalet statsanställda ökas kraftigt. Tillsammans bidrar det till att Chávez fortfarande har stöd av drygt 50 procent av befolkningen.

Inflationen ligger på omkring 30 procent idag. Huvudstaden Caracas har förvandlats till en av världens farligaste med 3164 mord förra året.

--

Publicerat i DN den 7 mars 2012. Länk.