Gerillaoffensiv inför lokalval i Colombia

MEXICO CITY. Farcgerillan har inlett en ny offensiv mot centralmakten i Colombia, bara dagar före de viktiga lokalvalen på söndag. Upptakten till valen har präglats av maffiamord på politiker, röstköp och illegal kampanjfinansiering. Minst 41 kandidater har dödats hittills.

En militärkonvoj kom i fredags körande genom en stor oljepalmsodling några mil utanför staden Tumaco i södra Colombia. Landsvägens lugn förbyttes hastigt i kaos när flera hemmagjorda bomber exploderade där militärfordonen passerade.

Soldaterna som klättrade ut ur bilarna möttes av intensiv maskingevärseld och exploderande handgranater. Minst tio regeringssoldater och en gerillasoldat dödades i bakhållet.

Två dagar senare, i söndags, inträffade en liknande händelse i den östliga provinsen Arauca. Även där krävdes tio regeringssoldaters liv. Attackerna har fortsatt i veckan. Minst två soldater och en polis har dödats.

Gerillan bakom attackerna, marxistiska Farc, har varit tillbakapressad de senaste åren och förlorat flera av sina högsta ledare. Men enligt Colombias försvarsdepartement mönstrar den fortfarande omkring 8 000 man och nu har gerillans nya ledning bestämt sig för att visa att den långtifrån är uträknad.

Tidpunkten är noga vald. I helgen hålls lokalval i Colombia och drygt tusen borgmästare och ett trettiotal guvernörer ska utses.

Lokalvalen ses av många bedömare som ett slags lackmustest på hur den colombianska demokratin mår. Regeringen har mobiliserat 300 000 poliser och militärer för att skydda vallokalerna från gerillans attentat.

- Såväl gerillorna som narkotikamaffian och de nygamla paramilitärerna försöker utöka sitt inflytande på lokalplanet. Det gör man genom selektiva mord och hot. Men även genom sponsring av kandidater med kampanjbidrag, säger Alejandra Barrios, chef på Misión de Observación Electora, MOE, till DN.

Alejandra Barrios organisation har dokumenterat 41 mord på kandidater i år. Betydligt fler har utsatts för misshandel och hot. Dessutom är valfusk i form av röstköp och manipulerade vallängder vanligt förekommande. Incidenter har rapporterats från omkring en tredjedel av landets kommuner.

-Kandidaterna överskrider ofta taken för hur stora kampanjkassor får vara. Och vi vet att pengarna i många fall kommer från kokainproduktion, säger Alejandra Barrios.

De illegala väpnade grupperna i Colombia – gerillor, paramilitärer och maffian – ägnar sig alla åt kokainproduktion. De vill kontrollera lokalpolitiken eftersom den kan ge beskydd, kontroll över smugglingsrutter och värdefull underrättelseinformation.

Exakt hur djupt en del av dessa grupper lyckats infiltrera det politiska systemet i Colombia blev inte tydligt förrän 2006, då den skandal som fått namnet ”parapolitica” briserade. Minst 40 kongressledamöter har fängslats sedan dess, för samröre med paramilitärer som har tusentals civila liv på sina samveten.

Någon liknande utrensning har dock inte ägt rum på lokalnivå.

-Grundproblemet är att det fortfarande finns en acceptans för allianser av det här slaget inom den politiska eliten. Partierna liknar skrupellösa, röstmaximerande företag, säger Alejandra Barrios.

Erik de la Reguera

Oroligheterna eldas på av djup fattigdom

MEXICO CITY. Illegal tillverkning och export av kokain har i över 30 år varit drivmedel för den väpnade konflikten i Colombia. Men våldsspiralen är också en följd av den djupa fattigdom som råder på landsbygden och i många av städernas slumområden.

Det går att bo i Colombias huvudstad Bogotá i månader och aldrig märka av att det pågår en väpnad konflikt i landet, annat än genom den stadiga ström av internflyktingar som anländer till stadens fattigaste områden.

På landsbygden är situationen ofta helt väsensskild. Där stöter man på fattiga småbönder som är klämda mellan gerillor, paramilitärer och arméförband.

Jämfört med de värsta åren kring millennieskiftet har situationen förbättrats. Gerillan har pressats ut i periferin och kokainproduktionen minskat något. De paramilitära förband som med lokala eliters goda minne mördade vänstersympatisörer håller lägre profil än tidigare.

Men konflikten är långt ifrån över och enligt den enskilda organisationen Codhes lever drygt fyra miljoner colombianer fortfarande som flyktingar i sitt eget land.

- Under första halvåret i år tvingades 90 000 fly från sina hem. Många av dem var småbönder, säger Marco Romero, chef på Codhes, till DN.

Regeringen drev nyligen igenom en lag som ska göra det möjligt för internflyktingar att återvända hem, men Marco Romero ställer sig frågande till hur den ska sättas i verket:

- Lagen är ett steg i rätt riktning. Men man har inte avsatt tillräckligt med pengar. Staten måste både garantera säkerheten för de återvändande småbönderna och se till att det är möjligt för dem att få en vettig utkomst från något annat än att odla kokablad.

- I förlängningen handlar detta om ett val av utvecklingsmodell. President Santos vill storsatsa på så kallad agroindustri. Men man måste också satsa på småjordbruken, för Colombia är inte Sverige eller Tyskland; här lever fortfarande en tredjedel av befolkning på landsbygden, säger Marco Romero.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN den 27 oktober 2011 (länk 1 och 2)