Bussresenärer låg i massgravar

MEXICO CITY. Skräcken härskar i den lilla staden San Fernando i nordöstra Mexiko. På bara ett par veckor har minst 145 lik grävts fram i ett tiotal massgravar. Många av offren tros vara busspassagerare som kidnappats och mördats på vägen mot USA.

Med sina drygt 60 000 invånare är San Fernando inte större än Borås. Men de senaste månaderna har denna småstad i nordöstra Mexiko blivit synonym med namnlös fasa.

Första tecknet på att något var allvarligt fel i San Fernando kom i augusti förra året. Då hittades 72 syd- och centralamerikanska migranter mördade på en ranch i utkanten av staden.

En ung salvadoransk man som överlevt vittnade om hur bussen han och de andra färdats med hade stoppats av beväpnade män som krävde dem på pengar och ville att de skulle börja arbeta som yrkesmördare för ett brottsyndikat.

När migranterna vägrade radades de upp mot en vägg och avrättades med maskingevär.

Massakern fick regeringar i Syd- och Centralamerika att reagera starkt. Mexiko lovade att göra allt som stod i landets makt för att hitta de ansvariga. Ett antal personer greps och ställdes inför rätta. Men lugnet återvände inte till San Fernando. Långt därifrån.

För ett par månader sedan började det sippra ut rapporter om att passagerarbussar hade stoppats av beväpnade män i San Fernando.

Chaufförerna på bussbolagen sa ingenting, men antalet övergivna resväskor växte snabbt på busstationerna i Matamoros och Reynosa.

Det dröjde fram till den 6 april innan myndigheterna agerade. Då hade federal polis gripit en man som berättade om massgravar i San Fernando. Sedan dess har minst 145 kroppar grävts fram.

Bara ett fåtal av offren har identifierats hittills. Men varför har de då mördats?

”Vi vågar inte säga något. De andra kan höra oss.”

Det svaret har åtskilliga reportrar fått av invånare i San Fernando de senaste veckorna. "De andra” har ett namn: Zetas.

Detta brottssyndikat bildades i slutet på 90-talet av ett trettiotal före detta elitsoldater. Först fungerade de som livvaktsstyrka åt den dåvarande ledaren för Golfkartellen, men i takt med att Zetas växt i styrka har de tagit över många av moderkartellens smuggelrutter för kokain och andra droger.

För ett drygt år sedan bröt fullt krig ut mellan Golfkartellen och Zetas. Sedan dess har tusentals människor dödats. San Fernando kontrolleras av Zetas, medan Reynosa och Matamoros är Golfkartellens territorium.

Mycket tyder på att busskapningarna är ett sätt för Zetas att tvångsrekrytera män till sina väpnade styrkor. Det ryktas om att de som rekryteras på det viset har invigts i Zetas genom att döda en medpassagerare.

Mexikansk polis grep i söndags en man som tros ha varit Zetas lokale ledare i San Fernando. Han kallas El Kilo och ges skulden för massavrättningarna.

Men enligt uppgifter i tidningen Excelsior kan detta vara ett bondeoffer av Zetas. Och i San Fernando är det få som vågar lita på att mardrömmen är slut.

Erik de la Reguera


Blanca Garcías bror Enrique är en av de "försvunna".

"Polisen är alldeles för korrumperad"

MEXICO CITY. Hittills har bara två personer identifierats av de 145 kroppar som hittats i massgravarna i San Fernando. I Mexico City väntar oroliga anhöriga otåligt på besked om deras nära och kära finns bland offren.

En tryckt stämning råder utanför ingången till den stora polisstationen i Mexico City. Ett femtiotal människor sitter och halvligger på asfalten i väntan på att komma in och lämna dna-prov. Kanske kan de då äntligen få besked om deras anhöriga finns bland offren i San Fernando.

- Det är en enorm ångest att inte veta vad som har hänt. Å ena sidan hoppas vi så klart att våra anhöriga lever, å andra sidan är ovissheten fruktansvärd, säger Blanca García.

Hennes bror Enrique Garcia försvann spårlöst i december förra året. Han och några vänner körde mot Mexico City från hamnstaden Manzanillo. Men de kom aldrig fram. Sista spåret efter Enrique är ett bankomatuttag i staden Tuxpan.

- Polisen gör ingenting. De är alldeles för korrupta. Men vi har gjort en del egna efterforskningar. Jag har besökt mängder av sjukhus, bårhus och polisstationer. Men ingenstans finns min bror, säger Blanca Garcia.

Hon är en av många ångestfyllda anhöriga i Mexiko i dag. Enligt en ny rapport från en lokal människorättsorganisationen har minst 3 000 människor ”försvunnit” sedan 2006, då våldsnivåerna i landet började stiga brant.

De ansvariga för dessa brott är i de flesta fall brottskarteller. En del av deras offer har kidnappats och aldrig frigetts. Andra har tvångsrekryterats till kartellernas privatarméer. Hundratals kvinnor har rövats bort och tvingats in i prostitution. Men många tros också ha mördats och dumpats på okänt ställe.

Det område där Blanca Garcias bror försvann ligger nästan hundra mil från San Fernando.

- Men Zetas finns i det området också. Det sägs att de ibland fraktar kroppar till andra delstater för att det ska bli svårare att identifiera dem. Det är därför jag vill lämna dna-prov här i dag. Men ärligt talat litar jag inte på polisen, säger hon.

Blanca Garcias dom är hård, men på vissa håll i landet helt korrekt. Lokala poliskårer har i många fall underordnats brottssyndikat. I San Fernando har hittills 16 poliser gripits för att i bästa fall ha vänt bort blicken när över hundra människor massakrerats.

Erik de la Reguera

Svårt att identifiera

Anledningarna till att det går så långsamt att identifiera offren i San Fernando är flera. Dels beror det på att många av kropparna har styckats och förmultnat. Dels på att det saknas en central databas i Mexiko över försvunna människor. Varje delstat har ett eget register, som sällan samkörs med de andra.

Om en död person fraktas ut ur den delstat där anmälan gjorts är risken därför stor att man aldrig får klarhet i den dödes identitet.

Enligt Mexikos nationella människorättskommission finns cirka 9000 lik som inte har kunnat identifieras sedan 2006.

Kamp mellan brottssyndikat bakom våldsspiralen

Förra året dödades cirka 15 000 människor i maffiaarelaterat våld i Mexiko. Det är en kraftig ökning mot det redan mycket blodiga 2009 och den hittills högsta
siffran sedan Felipe Calderón inledde sitt krig mot maffian 2006, då militär och federal polis sattes in på en rad platser runt om i landet.

Två processer bidrar till våldsspiralen. Dels en alltmer upptrappad konflikt mellan två stora allianser av narkotikasyndikat som slåss om mångmiljardintäkterna från
smuggling av kokain, marijuana, heroin och metamfetamin till USA och Europa. Dels den mexikanska regeringens jakt på maffians ledare, vilken vid flera tillfällen lett till att lokala maktvakuum uppstått i den undre världen – tomrum som då ofta fylls av konkurrerande organisationer, med ytterligare upptrappat våld som följd.

Publicerat i DN den 20 april 2011.