Erik de la Reguera
Journalist och författare | Journalist and author | Periodista y escritor | Journaliste et écrivain

Här ligger fondmiljarder

SÃO PAULO. Under senare hälften av 2000-talet har Latinamerikafonderna utvecklats mycket bra och bland småspararna har de blivit alltmer populära. Men alla känner inte till att tillväxten i dessa fonder till stor del bygger på utvecklingen i ett enda land: Brasilien.

– Är vi så populära i Sverige? Tänk, det visste jag inte, säger Fabíola Salani, pressansvarig på Itau Unibanco, och skrattar.

Den bank hon arbetar för är ett av de viktigaste innehaven i svenska Latinamerikafonder, något som väcker viss stolthet på huvudkontoret i São Paulo i Brasilien.

– Vi är självklart glada över de blivande svenska pensionärernas förtroende och gör vårt bästa för att visa oss förtjänta av det, säger Fabíola Salani.

Itau Unibanco har det senaste decenniet förvandlats till Latinamerikas största finansiella institution. Det har den blivit genom en rad uppköp och sammanslagningar. Numera hittar man Itaukontor i de flesta av Sydamerikas större städer.

På sätt och vis är denna storbanks framgångar en avspegling av hela Brasiliens medvind – och nyvunna stormaktsambitioner.

Inflationen i Brasilien är låg, tillväxten hög och inflödet av utländskt kapital rekordhögt. Den ekonomiska politiken i landet hyllas av affärstidskrifter som The Economist och när den globala finanskrisen slog till kunde Lula da Silvas regering ösa ur statskassan för att stimulera ekonomin eftersom statsfinanserna var i sin ordning.

Tillväxten beräknas hamna på drygt sju procent i år, trots att krisens effekter lever kvar i omvärlden.

Men det finns också risker. Ekonomen Nouriel Roubini, känd som den som först slog larm om finanskrisen i USA, varnade i somras för att Brasilien kan vara på väg att överhettas.

Och för ett par veckor sedan höjde den brasilianska centralbanken ett varningens finger för att det finns risk för en kreditbubbla till följd av den statliga stimulanspolitiken och ovanligt stora inflöden av amerikanska dollar.

Är det kanske rent av fara för en kris som den i Argentina 2001? Oron avfärdas av Nordeas Latinamerikachef Claes Calemark.

– Skillnaderna mellan dagens situation i Brasilien och den som rådde i Argentina är stora. Brasilien har fördel av att man har en kompetent centralbanksledning, sunda statsfinanser och låg inflation. Dessutom är det svårt att se att efterfrågan på de råvaror som jordbruket exporterar skulle minska i Asien, säger Claes Calemark till Din Ekonomi.

– Valutan, real, är visserligen övervärderad, som jag ser det. Men vid en ny internationell kris kan den växande medelklassens konsumtion göra Brasilien mindre sårbart än tidigare, säger han.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN Ekonomi (som en del av ett större paket om Latinamerikafonder) den 24 oktober 2010.

You may also like...