Han knappar in

MEXICO CITY. Med bara en dryg vecka kvar till andra omgången i Brasiliens presidentval krymper försprånget för regeringspartiets kandidat Dilma Rousseff. Ett viktigt skäl till det är att utmanaren José Serra lyckats göra abort till en het valfråga.

Få politiska sakfrågor är så laddade i latinamerikansk politik som abort. Brasilien är sannerligen inte något undantag, vilket arbetarpartiet PT:s kandidat Dilma Rousseff fått erfara de senaste veckorna.

När hon för ett par veckor sedan fick 47 procent av rösterna i första omgången av presidentvalet (50 procent hade gett henne segern direkt) var det få som trodde att hon på allvar skulle kunna hotas av utmanaren José Serra från socialdemokratiska PSBD.

Serra – som i själva verket står till höger om mitten – fick då 33 procent av rösterna och verkade ha hamnat hopplöst på efterkälken. Inte minst eftersom Dilma Rousseff hela tiden haft stöd av den omåttligt populäre presidenten Lula da Silva.

Men kanske började man fira lite för tidigt i Roussefflägret. För inför den andra och avgörande valomgången den 31 oktober har nu valvinden börjat vända. Främsta skälet till det stavas abort.

I Brasilien är det bara tillåtet att utföra abort vid våldtäkt eller när kvinnans liv är i fara. Flera miljoner olagliga aborter utförs varje år och omkring 250 000 kvinnor tvingas söka sjukvård till följd av misslyckade ingrepp.

Dilma Rousseff har tidigare sagt att man bör se detta som en folkhälsofråga, inte som en moralfråga. Det har av många tolkats som att hon velat avskaffa straffen för abort – och en rad kristna samfund har därför tagit avstånd från henne.

Serras valstrateger var inte sena att dra nytta av situationen. De senaste veckorna har en tevereklam dragit budskapet till sin spets. I den stryker kvinnor i vita nattlinnen ömt över sina stora gravidmagar medan en speakerröst säger: ”José Serra vill skydda barnen långt innan de är födda. För livet, för Brasilien – och för Serra som president!”

Det har fungerat. I opinionsmätningarna ligger Serra nu bara några få procentenheter efter Rousseff. Samtidigt vägrar trean från första omgången, De grönas Marina Silva, att ta ställning för någon av dessa kandidater, vilket i praktiken drabbat Rousseff hårdast.

Marina Silva säger att hon vill att De gröna ska bli en oberoende politisk kraft. Men till saken hör att även hon är abortmotståndare.

Med denna kraftiga valvind emot sig har Dilma Rousseff sent omsider bytt fot. Hon bedyrar nu att hon inte tänker avkriminalisera abort, vilket blidkat en del präster och biskopar, men också förargat många feminister och en del konservativa som stämplar henne som kappvändare. Frågan är om det räcker för att Rousseff ska kunna hålla den jagande Serra bakom sig.

Erik de la Reguera

José Serra lockar abortmotståndare

José Serra, 68, socialdemokratiska partiet kandidat. Han positionerar sig i mitten när det gäller ekonomiska frågor. I moralfrågor är han konservativ. Under valkampanjens slutskede har han riktat kritik mot Rousseffs något mer liberala inställning till abort.

Dilma Rousseff vacklar om abort

Dilma Rousseff, 62, det regerande arbetarpartiets kandidat. Under diktaturen var hon politiskt aktiv, greps 1970, torterades och hölls fängslad. Tidigare var hon ”pragmatiskt inställd” till avkriminalisering av aborter. Sedan har hon backat något.

Publicerad i Dagens Nyheter den 21 oktober 2010.