Erik de la Reguera
Journalist och författare | Journalist and author | Periodista y escritor | Journaliste et écrivain

Allt talar för att hon tar makten

RIBERÃO PRETO. Mycket talar för att Brasilien väljer sin första kvinnliga president på söndag. Den omåttligt populäre presidenten Lula da Silva får inte ställa upp till omval, men hans handplockade kandidat Dilma Rousseff är favorit till segern och hon siktar nu på att bli Brasiliens ”landsmoder”.

Torget i den lilla brasilianska staden Riberão Preto är fullt av förväntansfulla människor och röda fanor. Arbetarpartiet PT håller valmöte och presidentkandidaten Dilma Rousseff är på papperet det givna dragplåstret.

Men i publiken är det inte helt självklart vem som är den stora stjärnan för kvällen. ”Lula, Lula, Lula” ekar talkörerna i mörkret, och bland dem som ropar namnet på den sittande presidenten finns 16-åriga Lorraine de Lima.

– Dilma är en hårdhudad politiker som säkert kommer att klara av att bli första kvinna på presidentposten. Men för mig är ändå det viktigaste att hon lovar fortsätta med Lulas politik, säger Lorraine de Lima.

Strax därefter kliver president Lula da Silva in på scenen. Klädd i enkla, lediga kläder flirtar han lite med beundrarinnorna i främsta ledet och lyckas locka fram en hel del skratt innan han inleder talet.

– I år efter år satt professorer och doktorer vid makten här i Brasilien. Men ändå dröjde det tills en fabriksarbetare blev president, innan alla kunde få rätt till utbildning, innan skolan blev en rättighet även för de allra fattigaste, innan universiteten och utbildningsplatserna ökade i antal, säger Lula och möts av jubel.

Han lägger till:

– Dilma har varit med och skapat allt detta, hon är en av grundarna av det politiska projekt som har förändrat Brasilien de senaste åtta åren. Hon är projektets moder och kommer att bli hela Brasiliens landsmoder, var så säkra. I dag har hon dessutom gått och blivit landsmormor!

I nästa andetag avslöjar Lula att huvudpersonen Dilma Rousseff inte kommer att tala vid mötet. Hon har i sista stund fått besked om att hennes barnbarn är på väg att födas och därför rusat i väg till närmaste flygplats. Publiken får nöja sig med Lula.

Nästa morgon finns Dilma Rousseff på bild i alla större tidningar. På fotografierna sitter hon och håller sitt barnbarn i famnen. Hon ser tryggt omhändertagande ut, som en sann landsmoder. Alla bilder är tagna av den officiella kampanjfotografen.

Händelsen illustrerar rätt väl hur den gångna valrörelsen har varit. Dilma Rousseff ger nästan inga intervjuer alls, hon framträder sällan vid valmöten och deltar bara sparsamt i tevedebatter. I stället förlitar hon sig helt på att Lulas popularitet ska smitta av sig och att hennes löfte om ”mer av samma” ska föra henne till segern.

Hittills har det fungerat. I de senaste opinionsmätningarna får Dilma Rousseff över 50 procent av väljarsympatierna. Blir det valresultatet på söndag slipper Rousseff en andra valomgång.

Främste utmanaren, Jose Serra, stöds av 28 procent av väljarna och gör sitt bästa för att tvinga fram en andra omgång genom att påminna väljarna om de korruptionsskandaler som präglade Rousseffs tid i regeringen. Dessa skandaler är Rousseffs stora akilleshäl. Men än så länge har strategin inte fungerat.

Erik de la Reguera

Analys: därför blev Lula världens mest omtyckta politiker

RIBERÃO PRETO. ”Lulafaktorn” ser ut att bli avgörande i söndagens brasilianska presidentval. Den avgående presidenten har stärkt Brasiliens självkänsla och lyckats med konststycket att göra sig populär både inom den ekonomiska eliten och bland de fattigaste i städernas favelor.

Lula da Silva är ett politiskt fenomen utan motstycke i Brasiliens moderna historia. Barack Obama har kallat honom för världens mest omtyckta politiker, han hyllas såväl av liberaler som av socialdemokrater, och med 80 procent av befolkningen i ryggen ser han nu ut att kunna avgöra söndagens presidentval, trots att han av författningen är förhindrad att delta.

Så omhuldad har han dock inte alltid varit. När den förre fabriksarbetaren Lula valdes till president 2002 firades det visserligen av de fattiga, men högerkonservativa debattörer varnade för att det nu väntade en ”populistisk” politik som skulle köra landets ekonomi i botten.

Brasilien hade då gått ekonomisk kräftgång i årtionden och landet var ett av världens mest ojämlika, med extrem misär som existerade sida vid sida med enormt överflöd.

Lulas viktigaste löfte var att utrota den hunger som han själv upplevt som barn. Men som den gamle fackföreningsledare han var förstod han också vikten av att söka samförståndslösningar med de ekonomiska makthavarna. Han bestämde sig för att hålla strikt budgetdisciplin och stå fast vid sin företrädares kamp mot inflationen. Samtidigt inledde han en målmedveten höjning av minimilönen. Även ett slags socialbidrag, Bolsa familia, infördes, som i dag ger tolv miljoner brasilianer mat på bordet. Efter åtta år vid makten är resultaten imponerande. Brasilien är fortfarande ett mycket ojämlikt land, men 28 miljoner brasilianer har tagit steget ur fattigdom till något som kan kallas lägre medelklass. Deras ökade köpkraft har tillsammans med en framgångsrik satsning på exportjordbruk lett till de senaste årens höga tillväxttal.

Dilma Rousseff var under några år Lulas stabschef och hon kan därför ta åt sig en del av äran. Men bland hennes kritiker finns också de som menar att miljön – och inte minst värnandet om Amazonas regnskog – kom i andra hand när hon satsade på ekonomin.

Det är den kritiken som Marina Silva, Lulas före detta miljöminister, representerar. Hennes presidentkandidatur för De gröna stöds bara av omkring 10 procent av brasilianerna, men allt tyder på att denna spänning mellan ekonomisk tillväxt och miljö bara kommer att växa i Brasilien de närmaste åren.

Erik de la Reguera

Här är presidentkandidaterna

Dilma Rousseff, 62, är det regerande arbetarpartiet PT:s kandidat. Under militärdiktaturen (1964–1985) var hon politiskt aktiv i radikala vänsterrörelser. Hon greps 1970, torterades och hölls fängslad i tre år. Sedan utbildade hon sig till ekonom. Rousseff har varit minister i Lula da Silvas regeringar sedan 2002 och anses vara en av presidentens närmaste förtrogna.

Jose Serra, 68, är det socialdemokratiska partiet PSDB:s kandidat. Han positionerar sig i mitten när det gäller ekonomiska frågor men är öppet kritisk till regeringen Lulas vänskapliga relationer med radikala vänsterregeringar i Latinamerika. Han har tidigare varit sjukvårdsminister (1998–2002) och fram till nyligen guvernör i São Paulo.

Marina Silva, 52, är De grönas kandidat. Fram till 2008 var hon miljöminister i Lula da Silvas regering men avgick i protest mot att satsningar på ekonomisk tillväxt och storjordbruk prioriterades framför skyddet av Amazonas regnskog.

Världens femte största land

Huvudstad: Brasilia.

Yta: 8 511 965 km² (världens femte största land. Sveriges yta: 410 934 km2).

Folkmängd: 192 miljoner. Omkring 80 procent bor i städerna och den mest tätbefolkade delen av landet är runt storstäderna São Paulo och Rio de Janeiro i sydöst.

Statsskick: republik

Språk: portugisiska (officiellt språk) och en rad indianspråk

Religion: 74 procent katoliker, 15 procent protestanter, 4 procent övriga religioner, 7 procent ateister/agnostiker.

Ekonomi: Brasilien är världens största exportör av nötkött, socker, etanol och kyckling. Men landet har också en utvecklad flygplans- och bilindustri. Oljefyndigheter på djupt vatten i Atlanten tros kunna bli en viktig inkomstkälla i framtiden.

Miljö: Brasilien har ett i huvudsak tropiskt klimat. I väster finns världens största kvarvarande regnskog Amazonas. 2008 täckte den cirka 3 400 000 km², vilket kan jämföras med 4 000 000 km² år 1970.

Amazonas rymmer en enorm biologisk mångfald och är den artrikaste regionen i världen.

Publicerat i Dagens Nyheter den 30 september 2010.

You may also like...