Kokain – reaktioner

Nu när recensionsfloden så smått börjar sina kan jag konstatera att min och Lasse Wierups bok Kokain: drogen som fick medelklassen att börja knarka och länder att falla samman (Norstedts, 525 sidor) har fått ett övervägande positivt bemötande i svenska medier.

Här ett urval av omdömena:

Arg, övertygande och oupphörligt spännandeDagens Nyheter

En bok det inte går att sluta läsa!Östersundsposten

Inte bara bra, utan lysande journalistik
Journalisten

"Lärorik och viktig"
Tidningen Kulturen

Den journalistiska tekniken för hela tiden berättelsen framåt. Den resonerande stilen är oerhört effektiv. Det är mycket befriande att författarna är modiga nog att ifrågasätta om kokain verkligen är så farligt som drog.
Meny.nu (Nerikes Allehanda)

En idealtypisk reportagebok
Svenska Dagbladet

Tillsammans [...] skriver [de] ' Kokain' som om de skrev en roman och den dokumentära texten fylls ut så den trots grundligt förarbete och tillförlitliga hårdfakta som ger läsaren en bild av hur saker och ting hänger ihop, också är underhållande och läsbehaglig. Bra gjort.
Gefle Dagblad

"Bland det mest angelägna du kan läsa just nu"
Östgöta Correspondenten

Och så till sist en något oväntad, men självklart välkommen rekommendation av Anna Anka.

--

Men boken har också väckt en hel del debatt. Den högerliberale ledarskribenten Johannes Forssberg kritiserade vår påstått "Facebook-aktivistiska lösning på kokainproblemet” i sin recension i Expressen, medan Björn af Kleen, som tidigare bloggat på Stureplan.se, tyckte att vi skrivit "en partisk folkhälsostudie" (Sydsvenskan).

Sedan gick den brittiske författaren Tom Feiling till attack på Expressens debattsida. "Att använda skuld som strategi för att få folk att sluta köpa droger är både bedrägligt och kontraproduktivt", skrev han.

Vårt svar till Tom Feiling på Expressens debattsida är ett försök att få till stånd en mer konkret och nyanserad debatt.

Kort därefter gick Bogotábaserade journalisten Magnus Linton till angrepp mot Per Svenssons recension av vår bok i DN. Jo, ni läste rätt, mot recensenten, inte mot oss. Det är visserligen lätt att missuppfatta inlagan som en attack mot boken i sig, men Linton siktar faktiskt in sig på just Svenssons slutsatser.

Texten har en del bra poänger, inte minst att den djupa fattigdomen bidrar till våldet och ökar maffiornas makt, något vi också gestaltar - och dokumenterar - på en rad ställen i boken. I slutordet argumenterar vi dessutom för en helt ny utvecklingsmodell, vilket ska ses som systemkritik.

I sin text tar Linton inte tydligt ställning till om kokain bör legaliseras (alternativt en avkriminalisering av små innehav) i en värld där 80 procent av befolkningen överlever på mindre än 10 dollar per dag. Det är lite synd.

Han ger inte heller något klart svar på frågan om han tycker att det är okej att köpa kokain så länge drogen är olaglig. Det vill säga: om det är okej att ge sina pengar till människoföraktande maffior.

Jag vill betona att jag är glad att denna diskussion kommit igång. Det är verkligen på tiden att svensk narkotikadebatt höjer näsan över toasitsen, om ordvalet ursäktas.

Men det gäller då att vara ärlig och så konkret som möjligt diskutera såväl risker som möjligheter med en legalisering av kokain. Liksom vad det får för följder att konsumera olagligt producerat kokain i Sverige i dag.

I boken för vi ett ganska utförligt och sökande resonemang om detta. Läs gärna det och kommentera.

Slutligen vill jag tipsa om ett par av de intervjuer som jag gav i samband med boklanseringen för ett par veckor sedan:

- Gokväll i SVT den 15 april. En längre intervju med mig finns cirka fem minuter in i programmet.

- TV4 Nyhetsmorgon den 15 april. Klipp med intervju om boken.

Har du ännu inte läst Kokain: drogen som fick medelklassen att börja knarka och länder att falla samman och vill köpa den, kan du göra det hos bland annat Bokus och Adlibris nätbokhandlar. Eller ännu hellre: stöd någon av de oberoende bokhandlarna.

Ni som faktiskt har läst boken: ge för all del konstruktiv kritik här i kommentarsfältet, om ni vill (osakliga personangrepp och rena förolämpningar censureras).

Med detta sagt ska jag nu försöka undvika fler inlägg om boken. Det blir lätt så egotrippat. Men självklart vill jag att så många som möjligt läser den och tycker till - här och i sin vardag!