MEXICO CITY. Kritiken växer mot Chiles president Michelle Bachelet sedan plundringar och kaos rapporterats från de områden som drabbats värst av jordbävningen. I bakgrunden finns dock en i Chile mycket laddad fråga: den om militärens roll som lagens väktare.
När Michelle Bachelet i går lovade hårda tag mot de kriminella grupper som försökt dra fördel av förödelsen och kaoset i södra Chile, var det till viss del en eftergift till dem som menar att hennes regering agerat alldeles för svagt och långsamt för att få stopp på brotten. Men hon var noga med att lägga till att insatserna mot plundrare skulle ske inom det som är ”tillåtet i lag”.
Bachelet var en av dem som greps och utsattes för tortyr av militären under Augusto Pinochets diktatur 1973–90. Än i dag finns det många Pinochettrogna officerare inom militären, och socialistregeringen vill därför undvika att ge de grönklädda alltför stora befogenheter.
Denna komplicerade relation blev tydlig på måndagen, då regeringen krävde en förklaring av den högste befälhavaren i regionen Bío-Bío, general Guillermo Ramírez, sedan denne gjort uttalanden som tytt på att han ansåg att undantagstillstånd nu rådde.
Starka krafter inom regeringen har också varit ovilliga att stämpla plundrarna som kriminella. Eftersom priserna på mat och vatten stigit kraftigt har en del av plundringen kunnat ses som ett sätt att stilla basbehov.
Men när uppgifter kom om ligor med uppemot 50 personer som drev runt och rånade människor, bröt sig in i folks hem och tände eld på köpcentrum blev Bachelet tvungen att sätta ned foten.
Hittills har utegångsförbud införts om natten i de hårdast drabbade regionerna och militär patrullerar gatorna i Concepción och andra städer. Men högerpolitikern Sebastian Piñera, som tillträder posten som Chiles president den 11 mars, finns bland dem som tycker att dessa åtgärder dröjt för länge.
Erik de la Reguera
Publicerad i DN den 3 mars 2010.
