Erik de la Reguera
Journalist och författare | Journalist and author | Periodista y escritor | Journaliste et écrivain

Jämn valspurt i Chile

SANTIAGO. Inför Chiles presidentval nu på söndag är det helt jämnt mellan högerkandidaten Sebastian Piñera och den regerande center-vänsterkoalitionens Eduardo Frei. Bland de väljare som kan fälla avgörandet finns tusentals svensk-chilenare. DN har träffat tre av dem på ett kafé i landets huvudstad Santiago.

Sommarkvällen är ljum i stadsdelen Lastarria i Santiago, där vännerna Sebastian Páez , Florencia Donoso och Paulina Bello sitter och pratar på en uteservering. De smälter väl in i mängden, men skiljer sig ändå från andra ungdomar i Chile på åtminstone två sätt. Dels är de födda i Sverige. Dels tänker de faktiskt gå och rösta i söndagens val.

–Ja, jag ska rösta på Eduardo Frei. Men det är högst motvilligt, det erkänner jag, säger Sebastian Páez.

I en park några kvarter från kaféet håller samtidigt center-väns-terkoalitionen Concertación sin kampanjavslutning, med Frei som huvudperson. Medelåldern i publiken är hög och temat för kvällen talande: ”Det spelar visst roll hur du röstar!” Ingen av de tre vännerna på kaféet har några planer på att gå dit och lyssna.

–Nej, för min del handlar valet mest om att hindra högerns Piñera från att komma till makten. Folk från Pinochettiden kan bli ministrar om han blir president. Det vill jag stoppa, säger Sebastian Páez och smuttar på sitt kaffe.

Hans far, en statstjänsteman och uttalad socialist, var en av många som greps och torterades efter general Augusto Pinochets militärkupp 1973. Familjen blev tvungen att fly, fick en fristad i Sverige och bosatte sig i Hägersten i Stockholm, där Sebastian Páez föddes. Florencia Donoso och Paulina Bello har liknande levnadshistorier.

Nu bor de alla tre i Chile sedan ett antal år tillbaka. Liksom många andra unga har de börjat tappa tron på politikerna.

–Det är samma gamla ansikten som för tjugo år sedan. Först tänkte jag inte rösta. Men till sist bestämde jag mig ändå för att rösta på Frei. Det handlar trots allt om vår historia, säger Paulina Bello.

I första valomgången, som hölls i december, var hon en av dem som röstade på den oberoende kandidaten Marco Enriquez-Ominami. Denne 36-årige filmskapare lyckades samla 20 procent av väljarna bakom sig genom att spela på det utbredda politikerföraktet.

Han lovade bland annat att verka för fler folkomröstningar och ökat politiskt deltagande.

–Det sägs att de unga i Chile är apatiska. Men det stämmer inte, det finns mycket engagemang för olika saker. Bara inte i partierna. Så det är politikerna som har isolerat sig själva, säger Florencia Donoso.

Såväl Piñera som Frei har de senaste veckorna försökt locka över Enriquez-Ominami och hans väljare. Och i onsdags kom så beskedet: Enriquez-Ominami ger sitt stöd till Frei. Det återstår att se om det räcker för att Frei ska kunna ta in den procentenhet som Piñera fortfarande leder med.

Erik de la Reguera

ANALYS: Utbrett politikerförakt i numera stabil demokrati

SANTIAGO. Scenerna från militärkuppen i Chile 1973 sitter som etsade i minnet hos många svenskar. Detsamma gäller berättelserna om tortyren, de politiska morden och alla ”försvinnanden”. Men i dag är situationen radikalt förändrad i Chile.

Landet har i tjugo års tid styrts av center-vänsterkoalitionen Concertación, den ekonomiska tillväxten har varit hög och fattigdomen minskat. Chile är numera en av Latinamerikas mest stabila demokratier. Bara 6 procent av befolkningen tror att en statskupp skulle kunna inträffa på nytt.

Kanske är det därför som kraven på en reformering av det demokratiska systemet börjat höras allt tydligare.

Att det finns ett missnöje bland stora delar av befolkningen står klart. Inte minst bland de unga. Inför valet på söndag har knappt 10 procent av dem som är under 29 år registrerat sig som väljare. Och det trots att denna grupp utgör nära en tredjedel av alla väljare.

Missnöjet handlar om flera saker. Men framför allt rör det sig om ett utbrett politikerförakt. Många är också frustrerade över att det är så svårt att delta aktivt i demokratin.

Det unika majoritetsvalssystem som utformades av Augusto Pinochets junta inför övergången till demokrati fungerar så att det alltid skapas två stora block. Det har bidragit till politisk stabilitet. Men småpartier och gräsrotsinitiativ stängs ute, medan kohandeln i kongressen lätt framstår som ett cyniskt realpolitiskt spel.

Det var detta system som Marco Enriquez-Ominamis utmanade när han lanserade sig som oberoende kandidat i första valomgången. Frågan som alla ställer sig nu är om hans väljare är villiga att lägga sin röst på en av de ”gamla vanliga” kandidaterna. Och i så fall på vem?

Erik de la Reguera

Fakta 1: Sverige blev en fristad för chilenare i exil

På 1970-talet gav den svenska regeringen en fristad till tusentals chilenska flyktingar, varav omkring 27 000 fortfarande lever i Sverige. Därutöver har cirka 20 000 svenskar minst en förälder som är född i Chile.

Efter demokratiseringen 1990 har tusentals svensk-chilenare (7 000–9 000 är den vanligaste uppskattningen) flyttat åter till Chile. En del gör det för en kortare tid, kanske för att studera på universitet eller arbeta i något projekt. Andra stannar i Chile för gott.

Enligt forskaren Erik Olsson vid Stockholms universitet är detta flöde mellan Sverige och Chile cirka 300 personer per år. Ungefär lika många strömmar dock åt andra hållet varje år.

Fakta 2: Två kandidater är kvar i slutstriden

Eduardo Frei är den regerande center-vänsterkoalitionen Concertacións kandidat. Han tillhör det kristdemokratiska partiet och har tidigare varit president åren 1994–2000. Den avgående presidenten Michelle Bachelets är mycket populär och Frei lovar utveckla hennes välfärdsprogram (Bachelet får inte ställa upp till omval).

Freis far, med samma namn, var en framstående oppositionspolitiker och avled 1983. Misstankar finns om att han i själva verket förgiftades av militärjuntan.

Sebastián Piñera är högerns kandidat. Han är en mångmiljardär med aktier i en rad tunga chilenska företag.

Bland annat är han en stor ägare i flygbolaget LAN, en lokal tevestation och privata apotek.

Han vill ge näringslivet en större roll i ekonomin på statens bekostnad och lovar att skapa en miljon nya jobb på fyra år.

Publicerat i Dagens Nyheter den 15 januari 2010.

You may also like...