MEXICO CITY. Risken för inbördeskrig i Honduras ökade avsevärt på måndagen sedan försöken att finna en förhandlingslösning på konflikten havererat. Nu hotar den avsatte presidenten Manuel Zelaya med att försöka ta sig in i landet för att på plats leda en motståndsrörelse mot kuppmakarna.
”Förslaget är oacceptabelt.” Med de orden slog Michelettiregimens utrikesminister Carlos López i söndags kväll spiken i kistan för de medlingsförsök som Costa Ricas president Oscar Árias lett under snart två veckor.
Fredspristagaren Árias hade lagt fram ett sista desperat förslag till sjupunktsplan, som bland annat innebar en allmän amnesti, ett tidigareläggande av höstens presidentval till slutet av oktober, skapandet av en samlingsregering och ett skrotande av den avsatte presidenten Manuel Zelayas omstridda planer på att utlysa val till en grundlagsförsamling.
Men den springande punkten – Zelayas återvändande till makten – visade sig än en gång vara för mycket för den nya regimen.
– Det innebär ett oacceptabelt ingrepp i Honduras inre angelägenheter, förklarade Michelettiregimens sändebud, som också riktade kritik mot Árias varningar för ett hotande inbördeskrig.
I omvärlden är det dock få som tvivlar på att risken för våldsamheter nu ökar dramatiskt i detta centralamerikanska land, som fått strålkastarljuset riktat mot sig efter statskuppen den 28 juni.
Redan för två veckor sedan, när Zelaya hindrades landa på flygplatsen utanför huvudstaden Tegucigalpa och en demonstrant sköts till döds, var det många av kuppmotståndarna som talade om ”väpnat uppror”.
Men hittills har protesterna varit fredliga och begränsat sig till vägblockader, strejker och andra uttryck för civil olydnad.
I grannlandet Nicaraguas huvudstad Managua förklarade Manuel Zelaya på söndagen att han förväntar sig en omedelbar och kraftfull reaktion från världssamfundet – och då särskilt från USA - annars kommer han att återvända till sitt hemland för att inleda ett uppror mot kuppmakarna.
- Jag tänker inte lämna det honduranska folket ensamt. Nu till helgen kommer det vara möjligt för mig att återvända. Jag har både den moraliska rätten och folkets stöd för att störta kuppregimen, sade Zelaya, vars delegation accepterade medlarens sjupunktsplan i sin helhet.
Trots att förhandlingarna nu avbrutits vädjade Oscar Árias om en frist fram till på onsdag kväll för att försöka undvika en upptrappning av konflikten. Situationens allvar blev tydlig vid de amerikanska staternas samarbetsorganisation OAS krismöte i Washington på måndagskvällen, där flera av vänsterregeringarna i regionen riktade kritik mot USA:s försiktigt diplomatiska linje, som hittills varit att konflikten bör lösas av honduranerna själva genom förhandlingar.
Det finns en överhängande risk för att en eskalerande konflikt i Honduras kan spilla över till grannländerna Nicaragua och El Salvador, vars vänsterregeringar gett Zelaya sitt helhjärtade stöd.
Särskilt Nicaraguas president Daniel Ortega har ställt sig på barrikaderna, vilket skulle kunna öppna för att den avsatte presidenten i smyg tar sig över gränsen till sin hemprovins Olancho i östra Honduras.
Det finns fortfarande gott om vapen i regionen efter konflikterna på 1980-talet och rykten bland Zelayas anhängare gör gällande att en gerilla redan etablerat sig i bergen i Olancho.
Erik de la Reguera
Guide: Störtad av högerkrafter
Den 28 juni greps Honduras demokratiskt valde president Manuel Zelaya av militär och skickades ut ur landet.
Statskuppen fick genast stöd av ledare för de två stora högerpartierna i landet, katolska kyrkan, stora mediemoguler och högsta domstolen.
Nästan hela världssamfundet har fördömt kuppen och krävt att Zelaya ska återinsättas, vilket Michelettiregimen i Honduras vägrar.
Zelaya hade för avsikt att genomföra en ny sorts rådgivande folkomröstning för att utröna om det fanns stöd för att utlysa val till en grundlagsförsamling. Högerkrafterna i landet misstänkte att Zelaya ville ta efter Venezuelas president Hugo Chávez och hänga sig kvar vid makten.
Zelaya, vars sociala reformer har gett honom stöd inom fackföreningsrörelsen och andra gräsrotsorganisationer, har hela tiden förnekat att så skulle vara fallet.
DN 2009-07-21
