Erik de la Reguera
Journalist och författare | Journalist and author | Periodista y escritor | Journaliste et écrivain

Monthly Archive: mars 2009

Farc-gerillan lättar på krav för fångutbyte

MEXICO CITY. Den colombianska Farc-gerillan meddelade på söndagen att den är beredd att minska sina krav inför ett föreslaget fångutbyte med regeringen. Det kan innebära första steget mot en fredsprocess i landet.

I ett öppet brev till ”Colombianer för fred”, en grupp vänsterintellektuella som försöker medla i konflikten, skriver Farcs ledning att den inte vill att oenigheten om var fångutbytet är tänkt att äga rum ska ”förvandlas till ett oöverstigligt hinder”.

Tidigare har Farc krävt en demilitarisering av två kommuner i södra Colombia, något som regeringen avvisat kategoriskt. Men nu slopar gerillan detta krav.

– Brevet öppnar dörren för en överenskommelse mellan parterna, något som tidigare hindrats av deras respektive ovilja att lätta på krav av den här typen, säger Iván Cepeda, en av medlemmarna i Colombianer för fred, till nyhetsbyrån AFP.

Farc vill utväxla 22 militärer och poliser mot omkring 500 fängslade gerillamedlemmar. Enligt gerillans ledning krävs dock någon typ av ”internationell övervakning” för att det ska bli möjligt.

I brevet skriver Farc också att bara nio personer sitter kidnappade i dess läger av ekonomiska skäl, ett betydligt lägre antal än de hundratals kidnappningsfall som regeringen tillskriver gerillan.

Så sent som i lördags sade president Álvaro Uribe att han inte förhandlar med ”terrorister” och att Farc bara är ute efter att påverka valkampanjen inför parlaments- och presidentvalen nästa år. Samtidigt har striderna mellan gerillan och regeringstrupperna i södra Colombia trappats upp den senaste tiden.

Erik de la Reguera

DN 2009-03-30

”Svennis” Mexiko vann ödesmatch

MEXICO CITY. Han var nära på uträknad. De mexikanska sportjournalisterna hade redan börjat spekulera i tänkbara efterträdare. Men Sven-Göran Eriksson reste sig på nio, och fick till och med dansa ”el trenecito” (tågdansen) på Aztecastadion natten till söndagen.

– Det känns naturligtvis väldigt bra. ”De poca madre” (ung. ”skitbra”), som mexikanerna säger! sade en strålande glad Sven-Göran Eriksson till DN efter matchen.

– Laget spelade väldigt bra och vi gör två mål. Men nu gäller det att fokusera på onsdagens match borta mot Honduras, för hemmamatcherna har vi egentligen aldrig haft några problem med, det är på bortaplan vi måste börja spela bättre, sade Eriksson.

Han har ändå all anledning att pusta ut, för det här var kvällen när ”Svennis” tid i Mexiko kunde ha kommit till sin ände. Vid en förlust var allt upplagt för en snabb sorti, sedan de mexikanska medierna laddat upp med opinionsmätningar som visade hur impopulär svensken var bland fansen och med spekulationer om tänkbara och, enligt vissa kommentatorer, önskvärda efterträdare.

Men Erikssons VM-drömmar lever nu vidare efter en övertygande 2-0-seger på hemmaplan i tjugomiljonersstaden Mexico City. Han har dessutom anledning att vara nöjd med hur Mexiko spelade den här kvällen.

För efter en nervös första kvart på Aztecastadion började Mexikos snabba kortpassningsspel, dirigerat av slitvargen Leandro Augusto, ge utdelning.

Det var ”Svennis” nya konstellation på topp, Omar Bravo tillsammans med tunge centerforwarden Matías Vuoso, som hittade rätt först. Efter ett väggspel med Vuoso i 20:e minuten ställdes Omar Bravo fri mot Ricardo González i Costa Ricas mål, och efter en första parad kunde Bravo slå in returen i öppet mål.

Hundratusen åskådare på Aztecastadion exploderade i ett glädjevrål som närapå lyfte arenan.

När Mexikos kapten Pavel Pardo knuffades omkull i Costa Ricas straffområde sex minuter in i andra halvlek och sedan gick fram till straffpunkten för att ta straffen själv, var det dags för nästa jubel. Pardo satte straffen säkert och de mexikanska spelarna rusade ut till sidlinjen och radade upp sig tillsammans med avbytarna och Sven-Göran Eriksson, dansandes ”El trenecito” (tågdansen), en ny kollektiv målgest som har all möjlighet att bli en klassiker för de grönvita.

– Det är en fin gest, jag tycker mycket om den, sade ”Svennis” efteråt.

Efter 2-0-målet kontrollerade Mexiko matchen. Costa Rica försökte flytta upp spelet, men kom aldrig närmare än ett skott som Guillermo Ochoa i Mexikos mål gjorde en avancerad parad på. Vågen gick sedan varv efter varv runt stadion och fick läktarna att skaka som vid en jordbävning – då stod det klart att Eriksson räddat sig kvar vid jobbet som förbundskapten.

Efter matchen var det av naturliga skäl en skämtsam och nöjd Eriksson som mötte pressen. Men när en engelsk reporter frågade hur det kändes att på nytt finnas på alla tidningars förstasidor, om än i Mexiko, svarade han skarpt:

– Det är inget konstigt med det. Folk i det här landet är helt enkelt väldigt intresserade av fotboll. Den stora skillnaden mot hur det var i England är att journalisterna i Mexiko faktiskt struntar i mitt privatliv och i stället skriver om fotboll. Det är väldigt skönt, sade Sven-Göran Eriksson.

Nu på onsdag väntar en svår bortamatch för Mexiko mot Honduras som också bör vinnas om Eriksson ska kunna vara någorlunda säker på att få ha jobbet kvar den närmaste tiden.

I samma grupp som Mexiko spelade Trinidad och Tobago oavgjort (1-1) mot Honduras på lördagskvällen, medan USA – El Salvador slutade 2-2.

Erik de la Reguera

DN 2009-03-29

Pressad ”Svennis” drömmer än

MEXICO CITY. I kväll avgörs det med största sannolikhet om Sven-Göran Erikssons VM-drömmar lever vidare. Hans Mexiko tar emot Costa Rica på Aztecastadion i Mexico City och en förlust skulle innebära både en förnedring för Mexiko och ett fullständigt fiasko för ”Svennis”.

Det var en pressad Sven-Göran Eriksson som mötte den mexikanska och internationella pressen på fredagen.

– Min framtid är inte viktig. Det som gäller nu är att vinna matchen och ta tre poäng, svarade han undvikande på frågorna om vad han tänkt att ta sig för om det blir en förlust..

För med stöd av bara 28 procent av mexikanerna, enligt en nygjord opinionsmätning, har inte Sven-Göran Eriksson råd med fler svaga insatser av det mexikanska landslaget. De flesta sportjournalister i Mexiko gör samma bedömning: antingen vinner laget i dag, eller så är det ”adiós, señor Eriksson”.

Den andra VM-kvalomgången har börjat lika dåligt som den första slutade. Mexiko förlorade på bortaplan mot ärkerivalen USA, något som inte uppskattades i ”Svennis” nya och ytterst nationalistiska hemland.

Nyligen gav en 5-1-seger i en vänskapsmatch mot Bolivia honom visst andrum. Men nu är det upp till bevis. Och med lagkaptenen Rafael Marquez avstängd och Giovanni dos Santos skadad är det inte på något sätt säkert att hans Mexiko klarar av att besegra Costa Rica.

Det lilla centralamerikanska landet har krossat svenska VM-drömmar förr. I Costa Rica talar man om dessutom om att landet nu har sin bästa fotbollsgeneration sedan VM 1990, då Sverige blev ifrånsprunget av snabba ”ticos”, som costaricanerna kallas i folkmun.

Erik de la Reguera

DN 2009-03-28

Hopp om fred i Colombia

BOGOTÁ. Politiska mord och ”försvinnanden” plågar Colombia, alltmedan regeringen och gerillorna verkar ha fastnat i en vedergällningslogik utan slut. Men på senare tid har hopp om en fredsprocess väckts till liv av en allians av civila organisationer som vägrar välja sida i konflikten.

– De är mördare! De hade ingen rätt att föra bort min son på det där sättet och begrava honom som en hund i en massgrav, säger Blanca Nubia med ögonen fyllda av tårar.
Hon tar ett djupt andetag och stryker försiktigt med handen över bilden på sin 19-årige son Julian.

Sista gången hon såg honom i livet var en söndagskväll för ett drygt år sedan.

– Han skulle träffa någon som erbjöd honom jobb. När han inte kom hem förstod vi att något hade hänt, för han hade bett mig hålla middagen varm, berättar hon.

Efter sex månader av ångestfylld väntan och många timmar på polisstationen i den fattiga Bogotáförorten Soacha fick Blanca Nubia och hennes familj slutligen besked: Julians kropp hade hittats i en massgrav utanför staden Ocaña, 70 mil norr om Bogotá. En armérapport slog fast att han varit medlem i ett gerillakommando. Och att han dödats i strid.

– Vi kunde inte tro att det var sant. Julian hade ju aldrig visat något intresse för politik! säger Blanca Nubia.

Sedan dess har hon kämpat för att få rättvisa. Tillsammans med anhöriga till ett tiotal andra unga män från Soacha, alla med liknande historier, fick hon i slutet av förra året medierna att uppmärksamma saken och en skandal av stora mått började rullas upp.

Det visade sig att Julian och de andra lockats i väg med löften om jobb och att de sedan avrättats av armésoldater och iklätts gerillauniformer. Allt för att den lokala militärledningen skulle kunna visa upp bättre statistik. Människorättsorganisationer menar att det inte rör sig om ett enskilt fall.

– Militärens utomrättsliga avrättningar har ökat kraftigt i hela landet sedan 2003. Det rör sig troligen om hundratals fall o ch det verkar finnas en systematik i tillvägagångssättet, säger Maria McFarland på Human Rights Watch till DN.

Hittills har förundersökningar inletts mot ett trettiotal militärer och landets arméchef har tvingats lämna sin post.

Marxist-leninistiska Farc fortsätter samtidigt att använda sig av kidnappningar och beskattning av kokainproduktion som finansieringsmetoder för sitt gerillakrig. Rekrytering av minderåriga och terror mot landsbygdsbefolkningen driver, tillsammans med de paramilitära gruppernas återkomst, tusentals på flykt varje månad.

I denna polariserade situation har ett löst sammanhållet nätverk av vänsterintellektuella, indianorganisationer och människorättsaktivister lyckats tända ett litet ljus av hopp.

”Colombianer för fred” kallar sig den grupp med senatorn Piedad Córdoba i spetsen som i en brevväxling med gerillorna krävt ett slut på kidnappningarna och tydliga steg mot en fredsprocess.

Deras argument är att Colombia inte kan följa med i den latinamerikanska vänstervågen så länge gerillorna för ett krig mot staten. Och kanske har budskapet nått fram, för den senaste tiden har flera kidnappade – bland dem svenske Roland Larsson – frigetts av gerillan. Men Álvaro Uribe, som tros vilja ställa upp till omval i nästa års presidentval och som blivit populär för sin offensiv mot gerillorna, har avvisat medlingen och stämplat Colombianer för fred som ”Farcs intellektuella gren”.

Försöken till dialog fortsätter dock.

– Nu hoppas vi att gerillan tar initiativ till ett fångutbyte. Men denna gång utan det krav på två demilitariserade kommuner som de ställt tidigare, säger Piedad Córdoba.

Erik de la Reguera

DN 2009-03-27

Colombia tur och retur

Efter tre dagars intensivt jobbande i Colombia (fick trycka ned några t-shirts i axelväskan och dra till flygplatsen mitt i natten i onsdags) är jag nu tillbaka i Mexico City, där operation byte går vidare.

I dag publicerades min intervju med senatorn Piedad Córdoba i vilken hon för första gången bekräftar att hon hade en viktig roll i frigivandet av svenske Roland Larsson.

Enligt henne är frigivandet ”en signal från gerillan om att den är villig att söka en förhandlingslösning på konflikten” och har direkt koppling till de pågående fredstrevare som Colombianer för fred, en grupp vänsterintellektuella, har initierat.

Fler jobb från Colombia kommer troligen senare i veckan.

Colombiansk senator till DN: ”Farc är redo för fredssamtal”

BOGOTÁ. I en DN-intervju avslöjar nu den colombianska senatorn Piedad Córdoba att hon under de senaste månaderna varit i kontakt med Farcgerillan för att få svensken Roland Larsson fri. ”Hans frigivande är en signal från gerillan om att den är villig att söka en förhandlingslösning på konflikten”, säger Córdoba.

Var frigivandet av svensken Roland Larsson en del av ett storpolitiskt spel inför en möjlig förnyad fredsprocess i Colombia? Ja, menar den colombianska senatorn Piedad Córdoba, som de senaste åren förhandlat fram en rad frigivanden från gerillan.

I en exklusiv intervju med Dagens Nyheter berättar Córdoba nu för första gången om den roll som hon och hennes medarbetare spelade för att få den kidnappade 69-årige svensken fri.

– För omkring två månader sedan tog vi kontakt med Farc för att be om ett frigivande av svensken. Det skedde som en direkt följd av de ansträngningar som Sveriges ambassadör Lena Nordström gjort, säger Piedad Córdoba till DN.

– Jag tror att de kontakter vi tog då hade stor betydelse för att han till slut blev fri, lägger hon till.

Sedan Roland Larsson släpptes ur sin fångenskap i tisdags efter ett år och tio månader i Farcgerillans läger har både svenska och colombianska myndigheter lagt locket på om vem eller vad som egentligen låg bakom frigivandet.

Enligt Roland Larssons familj och chefen för den colombianska säkerhetstjänsten DAS betalades aldrig någon lösesumma ut till kidnapparna. Inget militärt fritagande tycks heller ha ägt rum, och Larsson har ännu inte kunnat berätta själv om sina upplevelser, då han vårdas för den stroke han drabbades av i djungeln.

Parallellt med ansträngningarna för att få Larsson fri har det pågått intensiva försök att få i gång en fredsprocess i Colombia.

Piedad Córdoba och en grupp vänsterintellektuella som kallar sig Colombianer för fred har i en öppen brevväxling med Farc krävt ett slut på kidnappningarna och början på en förhandlingsprocess.

Svaret har hittills varit oväntat tillmötesgående, och i början av februari i år släppte gerillan två politiker, tre poliser och en militär som ett tecken på god vilja.

Nu i nästa vecka väntas Farcs ledning föreslå ett fångutbyte med regeringen, något som skulle kunna vara första steget mot en fredsprocess efter 45 år av väpnad konflikt. Gerillan tros vilja utväxla 22 soldater och poliser mot omkring 500 fängslade gerillamedlemmar.

Regeringen har tidigare avvisat dessa planer, eftersom gerillan krävt ett militärt tillbakadragande från två kommuner i södra Colombia. Men enligt Piedad Córdoba väntas nu Farc låta detta krav stryka på foten.

Att Roland Larsson fått friheten åter är, menar Córdoba, en del i denna process.

– Hans frigivande är en signal från gerillan om att den är villig att söka en förhandlingslösning på konflikten, säger hon till DN.

Sedan tidigare har Sverige ambitionen att försöka bidra till en fredsprocess i Colombia.

– Vi är beredda att ta på oss den roll som parterna i konflikten tilldelar oss, säger Tommy Strömberg på Sveriges ambassad i Bogotá.

Frågan är dock om president Álvaro Uribe, som lett en framgångsrik offensiv mot gerillan, är intresserad av förhandlingar i nuläget. Martha Ruiz, säkerhetspolitisk analytiker på tidskriften Semana, tvivlar på det.

– Med bara ett år kvar till nästa presidentval tror jag snarare att Uribe vill fortsätta offensiven och pressa Farc så mycket det går, säger hon.

Erik de la Reguera

DN 2009-03-22