Hundratals maffiamedlemmar gripna

BUENOS AIRES. USA:s justitieminister Eric Holder tillkännagav på onsdagen att 755 medlemmar av den mäktiga mexikanska Sinaloakartellen gripits i en stor operation med kodnamnet “Xcellerator”.

Operationen inleddes för 21 månader sedan och har enligt narkotikapolisen DEA inneburit det hårdaste slaget hittills mot Sinaloakartellen, som anses vara den största av de kriminella organisationerna med fäste i USA. Bara under de senaste dygnen ska 52 personer ha gripits i olika razzior.

Omkring 59 miljoner dollar, 12 ton kokain, 600 kilo amfetamin och åtta kilo heroin uppges ha beslagtagits i operationen, som DEA-chefen Michele Leonhart beskrev som ”den största och effektivaste någonsin”.

Beskedet kom sedan ledande amerikanska politiker och militärer uttryckt stark oro för det eskalerande våldet i Mexiko och risken för att det sprider sig till USA. Sinaloakartellen ligger sedan ett par år i krig med en konkurrerande allians av karteller i Mexiko, ett krig som förra året krävde 5.630 dödsoffer.

Erik de la Reguera

DN 2009-02-26

Continue reading

Samba, svett, synd – och Obama

LIMA. Årets upplaga av den brasilianska karnevalen har en okrönt kung, och det är ingen mindre än Barack Obama.

Medan det veckolånga firande som kallats ”världens största fest” går mot sitt klimax i storstäderna Rio de Janeiro och São Paulo har den nyvalde amerikanske presidenten börjat dyka upp allt oftare i den orgie av svett, samba och synd som karnevalen är.

Hans bild, tecknad av den brasilianske konstnären Ricardo Miranda, finns vart man än vänder sig: på tröjor och affischer, sida vid sida med Martin Luther King och Bob Marley och i form av tusentals masker på de dansande festprissarna i karnevalsyran.

I Sao Paulo, där sambarytmerna dundrar nästan lika högt som i Rio, har Obama dessutom fått en kroppsnära behandling av en av Brasiliens mest kända sambadrottningar, Viviane Castro.

Hon är stjärna i sambaskolan X-9 Paulistana och paraderade i helgen längs gatorna med den amerikanske presidenten på sitt vänstra lår. Kroppsmålningen väckte uppmärksamhet, och inte bara på grund av drottningens nakna uppsyn. På sitt högra lår hade hon nämligen Brasiliens president Lula da Silva och på magen en text som lydde: ”till salu”.

Det kan låta som en syndig invit, men var i själva verket en kritik av skövlingen av Amazonas.

Lulas regering har fått mycket kritik för att göra för lite för att skydda regnskogen, samtidigt som många brasilianer nu är rädda för att amerikanska bolag ska köpa upp den.

Som en extra krydda i denna sambasvängande debatt avslöjades det nyligen att ett stort antal organisationer, varav flera utländska, på olika sätt visat sig exploatera uppköpt regnskog, trots att de lovat skydda den.

Erik de la Reguera

Publicerad i DN den 23 februari 2009.

Continue reading

Protester i Mexiko mot upptrappat knarkvåld

LIMA. En rad protester har den senaste veckan ägt rum i Mexiko mot vad som beskrivs som övervåld från militärens sida i kampen mot maffian. Regeringen anklagar demonstranterna för att vara sponsrade av narkotikakarteller, medan människorättsorganisationer menar att det kan finnas fog för missnöjet.

Det nya året har börjat som det gamla slutade i Mexiko: med en våldsspiral som snurrar allt snabbare och en stat som försvagas i takt med att den organiserade brottsligheten stärker sitt inflytande.

I de för kokainsmugglarna så strategiskt belägna gränsstäderna, som Ciudad Juárez och Tijuana, rasar ett krig i den undre världen mellan två stora allianser av karteller, och hittills i år har drygt tusen maffiarelaterade mord registrerats i Mexiko. Det innebär tjugoett mord per dag.

Kartellernas logik är lika enkel som brutal: ”om du inte är med mig, är du min fiende – och antagligen knuten till en annan kartell”. Följderna av detta blir dramatiska.

I söndags kväll attackerade en kommandostyrka en konvoj utanför Ciudad Juárez som guvernören i delstaten Chihuahua färdades i. Guvernören lyckades undkomma oskadd, men en av hans livvakter dödades.

Ett par dagar tidigare hade polischefen i samma stad tvingats lämna sin post sedan han fått ta emot ett ytterst konkret hot: ”Vi kommer att döda en polis var 48:e timme om du inte avgår.” Allvaret gick inte att ta miste på när två poliser avrättades av maffians torpeder på öppen gata.

Det var för att få stopp på det eskalerande våldet som president Felipe Calderón satte in militären i kampen mot maffian när han tillträdde presidentposten 2006. Tanken var att en snabb, effektiv insats av militären, som ansågs mindre korrumperad än polisen, skulle få bukt med den organiserade brottsligheten och bryta våldsspiralen.

Men i dag, drygt två år senare, deltar fortfarande nära 40 000 soldater i brottsbekämpningen och våldet är värre än någonsin.

Lokalpolitiker och polis står handfallna inför maffians makt och låter sig allt som oftast hotas eller mutas till lydnad. Samtidigt har militären fått en närmast allsmäktig makt, i takt med att de grönklädda förvandlats till den enda någorlunda effektiva representanten för statens våldsmonopol.

I förra veckan ägde dock en rad demonstrationer rum i olika delar av landet, där hundratals männi­skor demonstrerade mot påstådda övergrepp från militärens sida. Regeringen fördömde protesterna snabbt och anklagade kartellerna för att ha organiserat dem.

Uppgifter i lokala medier tyder också på att åtminstone några av dessa protester arrangerades av kriminella grupper. Det finns vittnesmål om suspekta personer som lockat folk i fattiga förorter till protesterna i utbyte mot pengar och matvaror.

Golfkartellen och dess allierade i Juarezkartellen kan ligga bakom demonstrationerna – något som i så fall skulle vara första tecknet på att dessa syndikat börjat få en social bas.

Å andra sidan menar flera människorättsorganisationer att det finns fog för kritik mot militärens sätt att bekämpa brottsligheten.

– Vi har dokumenterat omkring femtio fall av allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna, allt från mord till tortyr som militären har begått, säger Luis Arriaga på människorättscentret Miguel Agustin Pro till DN.

Han är dock noga med att inte förknippas med protesterna, något som är känsligt i Mexiko.

– Det enda vi hävdar är att det finns stora risker med att sätta in militär i brottsbekämpning. De som utsätts för övergrepp kan till exempel inte gå till civil domstol, utan måste ställa soldaterna inför rätta i en inte helt opartisk militärdomstol, säger Luis Arriaga.

Erik de la Reguera

Fakta: 5 630 döda 2008

Kriget i den undre världen i Mexiko står mellan två stora allianser av karteller, den ena ledd av Sinaloakartellens boss Joaquin ”El Chapo” Guzman och den andra av Guolfkartellens väpnade gren ”Zetas”.

Förra året dödades omkring 5 630 människor i maffiarelaterat våld, vilket var en fördubbling mot 2007. Bara under januari och februari i år har drygt 1 000 maffiamord registrerats.

Omkring 30 000-40 000 soldater deltar i bekämpningen av maffian, sedan Felipe Calderón i december 2006 gav armén en kraftigt ökad roll i brottsbekämpningen.

DN 2009-02-24

Continue reading

Buggningsskandal besvärande för Colombias president

LIMA. En avlyssningsskandal har briserat i Colombia sedan det framkommit att en rad domare i högsta domstolen, politiker och kända journalister övervakats in i minsta detalj av säkerhetstjänsten DAS.

Det är i senaste numret av den colombianska tidskriften Semana som de för president Álvaro Uribe besvärande uppgifterna publiceras. Anonyma vittnesmål av ett antal anställda inom säkerhetstjänsten DAS målar upp en bild av en stat som med paranoid noggrannhet övervakar dem som yttrar minsta kritik mot regeringen.

Flera av domarna i högsta domstolen ska ha avlyssnats då de lett rättsprocesser mot regeringstrogna politiker med band till paramilitärer. Samma sak gäller för en mängd senatorer, generaler, chefredaktörer för stora medier, grävande journalister och höga statstjänstemän.

Enligt Semana har mycket av denna avlyssning skett på regeringens uppdrag, men säkerhetstjänsten ska också ha infiltrerats av gerillorna och paramilitärerna i landet.

Chefen för DAS, Felipe Muñoz, förnekade på söndagen all kännedom om avlyssningen och lovade att utreda saken noggrant.

Erik de la Reguera

DN 2009-02-23

Continue reading

In i dimman

Det som skulle göras i Lima är gjort.

Nu sitter jag här och spanar ut genom hotellrummets fönster i väntan på avfärd. Trött efter gårdagens Pisco Sours och Tacu-tacu, trött efter för mycket jobb och flackande hit och dit, trött efter kommunikationsproblem och stressandet inför flytten.

Och himlen, den är vit.

Limadiset, detta legendariska vita dis som driver in från havet sedan varma och kalla vattenströmmar mötts och slingrat sig runt varandra som ett älskande par; det är utslängt över stan som ett svettigt lakan. Under det försmäktar vi som av någon anledning sökt oss till denna (visserligen charmiga) betongklump på den ökentäckta peruanska kusten.

I bergen regnar det däremot, sägs det. Mycket. Så jag fick ställa in planerna på att åka upp i Anderna.

Det var för många ras, för stora risker på dåliga vägar, för svaga garantier att komma fram, inte minst i de bergsområden på landsbygden i Ayacucho som jag ville besöka. Trist, men… la próxima, supongo.

I dag publicerades min översättning av Yoani Sánchez essä i Letras libres i DN. Den kan läsas här. Och Yoanis blogg finns som bekant här.

Hon är utan tvekan en av de intressantaste rösterna på Kuba i dag. Befriande rak och orädd i sitt sätt att tala om verkligheten på ön, trots att hon står under ständig bevakning.

“Jag försöker ignorera männen som förföljer mig, försöker vara trevlig, de ska inte få påverka mig. Men visst, jag har blivit ‘radioaktiv’, förlorat många vänner, men också fått nya vänner i andra länder”, sade hon bland annat när vi möttes i Havanna runt nyår. Läs intervjun med henne här.

Continue reading

Ja i folkomröstning stärker Chávez linje

CARACAS. Segern för Hugo Chávez jalinje i söndagens folkomröstning i Venezuela ger socialistledaren rätt att ställa upp i presidentvalet 2012 och råg i ryggen inför kommande samtal med Barack Obama. Men hans lycka kan vända snabbt när effekterna av det fallande oljepriset på allvar börjar märkas av.

Det var en lättad och glad Hugo Chávez som i söndags kväll kom ut på ”folkets balkong” på presidentpalatset Miraflores och tillkännagav sin kandidatur i presidentvalet 2012. Hans anhängare avvisade samtidigt oppositionens oro för despotism med jämförelser med länder i Europa som också saknar gräns för antal omval.

Men Latinamerika är en kontinent med en historia full av auktoritära, starka män som inte velat lämna ifrån sig makten – en tradition som under 1900-talets senare hälft upprätthölls av en rad militärdiktaturer och, inte minst, av kommunistregimen på Kuba.

Lärdomarna av detta arv förklarar varför så många av kontinentens författningar innehåller begränsningar vid en eller två mandatperioder för presidenten.

Den 54-årige Chávez, som redan suttit tio år vid makten, siktar nu alltså på att bli kvar till 2019 och kanske längre än så. Det är en signal som inte kommer att missuppfattas av de andra ledarna i regionen.

I Colombia har Álvaro Uribe lekt med tanken på en liknande reform, i Ecuador har Rafael Correa genom en ny grundlag försäkrat sig om att få ställa upp i två val till och i Brasilien finns krafter inom regeringspartiet PT som gärna skulle se Lula da Silva kvar vid makten efter valet 2010.

Det råder dock inget tvivel om att Chávez går stärkt ur denna folkomröstning. Hans jalinje fick drygt sex miljoner röster, ett avsevärt bättre resultat än för bara drygt ett år sedan, då han med knapp marginal förlorade en omröstning om en uttalat socialistisk grundlag.

Efter söndagens seger lovade Chávez fortsätta mot ”den sanna socialismen”, med brasklappen att det närmaste året nog bör ägnas åt att ”stärka de insatser som redan finns”. Frågan är om han ens kommer att klara av det.

I finanskrisens spår har priset på venezuelansk olja fallit med drygt hälften mot förra årets medelpris. Ekonomer varnar för att den redan 30-procentiga inflationen kommer att öka och att en devalvering kan bli oundviklig.

Chávez kommer därför sannolikt att prioritera utrikespolitiken den närmaste tiden, där de allt närmare banden till Kuba kommer att spela en stor roll.

Obamaadministrationen har uttryckt önskemål om en dialog med Venezuela, något som kan bli verklighet om USA börjar lätta på sanktionerna mot Castroregimen.

Erik de la Reguera

DN 2009-02-17

Continue reading

Chávez segrade i folkomröstning

CARACAS. Hugo Chávez fick som han ville. I söndagens folkomröstning i Venezulea röstade en majoritet ja till den grundlagsändring som låter honom ställa upp i presidentvalet 2012.

– Seger, seger, seger för folket! ropade en euforisk Hugo Chávez från presidentpalatset Miraflores balkong vid tiotiden på kvällen lokal tid, medan fyrverkerier smattrade mot natthimlen och tiotusentals av presidentens anhängare jublade på torget nedanför.

Då hade valmyndigheten precis meddelat att med 94 procent av rösterna räknade fick jasidan 54 procent och nejsidan 46 procent av väljarstödet.

– I dag låg min politiska framtid i era händer, i folkets händer. Jag visste att ni inte skulle göra mig besviken. Och nu är det min tur. Jag lovar att jag inte kommer att göra er besvikna! sade Chávez.

Ledningen för nej-kampanjen erkände sig kort därefter besegrad. Men den splittrade oppositionen, som under kampanjen enats bakom den oppositionella studentrörelsen, fortsatte varna för att Venezuelas demokrati nu kan vara hotad.

Den grundlagsändring som godkändes i folkomröstningen avskaffar dagens begränsning på max två mandatperioder i följd för presidenten, guvernörer, borgmästare och kongressledamöter och Hugo Chávez kan därmed teoretiskt sett sitta kvar på obestämd tid, under förutsättning att han får stöd av väljarna i de presidentval som hålls vart sjätte år i Venezuela.

Oppositionens oro beror främst på Chávez nära band till kommunistregimen på Kuba och hans allt mer socialistiska retorik.

– Låt oss nu fördubbla ansträngningarna för att bygga den sanna socialismen i Venezuela! Jag är redo. Nu inleds den tredje fasen av den bolivariska revolutionen: 2009-2019, sade Chávez i sitt tal.

Valdeltagandet hamnade på runt 70 procent och jalinjen fick cirka sex miljoner röster en miljon mindre än när Chávez omvaldes 2006, men samtidigt betydligt fler än då hans förslag till ny socialistisk grundlag röstades ned för ett drygt år sedan.

Under kampanjen har regeringssidan satsat på tusentals “patruller” av anhängare som knackat dörr i de fattiga bostadsområden där många av Chávez sympatisörer bor, en taktik som förefaller ha gett resultat.

I sitt tal från presidentpalatsets balkong lovade Chávez att på allvar ta i tu med de många problem som landet lider av, bland annat den allt värre brottsligheten (förra året mördades nära 15.000 människor i Venezuela, en fördubbling mot när Chávez tillträdde för tio år sedan).

Han sade sig också vilja upp kampen mot den utbredda korruptionen och ineffektiviteten i statsapparaten och stärka institutionerna i landet.

Först manade han dock sina anhängare till att ta en vecka ledigt

– Ta nu en kärleksvecka! Det har ni förtjänat! sade Chávez, som i lördags krävde disciplin av sina kampanjarbetare på Alla hjärtans dag.

Erik de la Reguera

Continue reading

Medan vi väntar

Det blev inte mycket sömn. Klockan fyra i morse började Chávezanhängare skjuta raketer mot den ännu becksvarta himlen och enorma smällare brakade som bomber, allt medan en monoton fanfar spelades på repeat – om och om och om igen – på flyglarmshög volym från cirkulerande lastbilar och andra högtalarsystem. Från en och annan högtalarbil dånade också skränande marscher.

Denna smått spöklika revelj pågick i TVÅ TIMMAR och tanken var så klart att få iväg presidentens supportrar till valurnorna. Själv fyllde jag hörlurarna med Bob Marley and The Wailers: “Stop that train, I’m leaving…”

Medan venezuelanerna röstade var vi i förorten Petare och filmade. Här en webbtv-snutt som blev resultatet av det.

Nu väntar alla spänt på de första officiella resultaten. Innan dess är vallokalsundersökningar förbjudna, men jakampanjen har förklarat att de är säkra på en seger.

Som tidsfördriv bjuder jag på en kort text om debatten i Chávezlägret.

Continue reading

Het kafédebatt om Chávez

CARACAS. På Luis Tirados lilla internetkafé i den fattiga Caracasförorten Petare uppstår en spontan diskussion om Hugo Chávez planer på att sitta kvar vid makten ända fram till 2049.

– Jag gillar egentligen inte Chávez, för mig är han bara ett redskap, fnyser den gamle kommunisten Yonis Guillermo.

– Hur kan du säga så? Chávez är ledaren! Han är den ende president någonsin som på allvar brytt sig om de fattiga, säger Cipriano Garcia, en av de mer renläriga inom Chávez socialistparti.

Det får socialarbetaren Elluz Cárdenas att reagera:

– Du, att vara socialist innebär faktiskt inte att man blint följer en ledare. Chávez borde lära folket att klara sig utan honom, i stället för att bara hänga kvar vid makten!

Ägaren av internetkaféet, Luis, är också medlem i socialistpartiet.

– Många här ser Chávez som en garant för den förändringsprocess som inletts. Men han har omgett sig med dåligt folk, så korruptionen är fortsatt ett stort problem, säger han.

Mycket tyder på att det är denna interna debatt bland anhängarna – och hur den påverkar valdeltagandet – som kommer att avgöra utgången av den folkomröstning som nu på söndag avgör om maxgränsen för antalet mandatperioder som en president får sitta ska slopas.

Oppositionen varnar för att landet är på väg mot diktatur. Det kan vara svårt att tro när man ser den livliga Debatt som pågår på gator och torg i Venezuela. Men inne på internetkaféet avslutar Luis Tirado med en fråga:

– Visst skulle en sån här debatt vara möjlig även om det bara fanns ett enda parti?

Erik de la Reguera

DN 2009-02-15

Continue reading