Klart ja helar inte delat land

BUENOS AIRES. Det blev en klar seger för Evo Morales ja-linje i helgens folkomröstning om en ny grundlag i Bolivia. Men redan innan rösterna var sluträknade stod det klart att den politiska splittringen i landet består – och kanske rent av kommer att förvärras.

62 procent ja, 38 procent nej. Det kan låta som en stor segermarginal. Men så enkel är nu inte den politiska matematiken i Bolivia.

För när landets väljare gick till valurnorna i söndags för att ta ställning till en ny grundlag rörde det sig inte om vilken omröstning som helst. Den var kulmen på en två och ett halvt år lång politisk process med ett lika ambitiöst som kontroversiellt syfte: att stöpa om landet i grunden och komma till rätta med diskriminering och "historiska orättvisor".

Den nya grundlagens främste tillskyndare, president Evo Morales, har sedan han blev första indian att inta presidentposten 2006 prioriterat att ge den del av befolkningen som tillhör något av de 36 ursprungsfolken mer makt och inflytande. Något som nu - efter många turer och en allt mer polariserad konflikt - ser ut att bli verklighet.

Efter söndagens ja kommer urbefolkningarna att få ökad representation i kongressen, rätt till begränsat självstyre och en rad andra kollektiva rättigheter.

Samtidigt har dock högeroppositionen, som domineras av den minoritet av spanskättlingar och mestiser som under fem sekler innehaft det mesta av den ekonomiska och politiska makten, blivit allt mer fientligt inställd till Morales och hans blandning av etnonationalism och socialism.

Högeroppositionen har därför valt att alliera sig med de konservativa krafterna i de låglänta, rikare regionerna i östra delen av landet som sedan gammalt kräver ökad autonomi.
Och det är här den politiska matematiken kommer in i bilden.

För trots att det blev ett klart ja till grundlagen i landet som helhet röstade en lika tydlig majoritet nej i de fyra ostliga provinser som i folkmun kallas för "halvmånen" (Santa Cruz, Tarijá, Pando och Bení).

Ledaren för Comité Cívico i Santa Cruz, Branco Marinkovic, menar att det i själva verket blev oavgjort, 1-1 mellan öst och väst, och att grundlagen därför bör förhandlas om.

"Vi måste nå en nationell pakt och skapa en konfederation mellan våra två olika system", skrev Marinkovic i ett öppet brev till regeringen i La Paz.

Evo Morales avvisade snabbt alla tankar på en omförhandling av själva grundlagstexten, men har sagt sig vara villig att föra samtal om hur den nya regionala autonomin ska sättas i verket.

Konflikten lever med andra ord vidare. Och när nu Bolivia går mot nyval i december hänger mycket på vilken väg oppositionen väljer.
Antingen kan den besluta sig för att respektera de nya institutionella ramarna, ställa upp i valet och hoppas att effekterna av den globala finanskrisen sätter käppar i hjulen för MAS valmaskineri. Eller så underkänner man grundlagen och bryter med centralregeringen.

Sker det senare är Bolivia tillbaka på ruta ett och risken för inbördeskrig inte på något sätt obetydlig.

Erik de la Reguera

DN 2009-01-29