BUENOS AIRES. Helgens regionalval i Venezuela blev varken den succé för socialistpartiet som Hugo Chávez hoppats på eller den folkliga resning mot hans regering som oppositionen spått. Segraren blev i stället landets demokrati.
Flera timmar efter stängningsdags på söndagen ringlade köerna fortfarande långa utanför vallokalerna och myndigheterna beslutade därför hålla öppet tills alla hunnit rösta.
- Oavsett vem de lade sin röst på, så har väljarna i dag visat att vi har ett demokratiskt system i Venezuela som respekterar folkviljan, sade president Hugo Chávez, sedan det blivit känt att valdeltagandet varit rekordhöga 65 procent i regionalvalen.
Under de gångna månaderna har Chávez allt oftare kommit att beskyllas för att vara diktator av amerikanska politiker som Sarah Palin. De internationella observatörer som fanns på plats i Venezuela vid söndagens val hade dock inte mycket att anmärka på.
Regionalvalen var viktiga eftersom Hugo Chávez var i behov av en framgång efter fjolårets knappa förlust i folkomröstningen om en ny grundlag. Förnyad vind i ryggen skulle göra det lättare att fortsätta nationaliseringarna av storföretag, fördjupa 2000-talets socialism och utlysa en omröstning om att få sitta kvar efter 2013.
De senaste veckorna har Chávez därför farit land och rike runt för att ge stöd till sina kandidater.
Oppositionen, å sin sida, hyste hopp om ett svidande nederlag för regeringen.
Nu blev det varken det ena eller det andra.
Det nyligen bildade socialistpartiet PSUV (som under sin fana samlat de partier som stöder presidenten) vann visserligen guvernörsposterna i 17 av 22 provinser. Men bland de provinser som oppositionen får kontroll över finns Zulia och Miranda, i vilka 6,6 av landets 28 miljoner invånare bor. Dessutom segrade oppositionens borgmästarkandidat i huvudstaden Caracas.
Det är därför svårt att utse någon självklar segrare efter söndagens val. Utöver demokratin, vill säga.
Mycket tyder på att detta val kan vara början på en normalisering av det politiska livet i Venezuela. Den tidigare så högerradikala oppositionen har de senaste åren stöpts om och kommit att domineras av politiker i mitten av det politiska spektrat, som tydligt tar avstånd från våldsmetoder.
När denna nygamla opposition nu flyttar fram sina positioner tas ett första steg mot en återgång till reell maktdelning i Venezuela, något som inte existerat i landet sedan 2004 då Chávez fick full kontroll över parlamentet och högsta domstolen.
Paradoxalt nog kan det vara det bästa som hänt Chávez på länge, för det är just frånvaron av maktdelning som lett till anklagelserna om diktatorsfasoner.
Frågan är bara om han inser det själv.
Erik de la Reguera
DN 2008-11-25
