Stora börsras i Latinamerika

BUENOS AIRES. Det blev en svart onsdag även på börserna i Latinamerika. I Argentina föll det så kallade Mervalindexet med drygt 10 procent, dagen efter att regeringen tillkännagett omfattande förstatliganden av privata pensionsfonder.

I spåren av de stora börsfallen i Europa och USA registrerade även börserna i Sao Paolo och Mexico City omfattande förluster, samtidigt som valutorna försvagades.

Det var dock i Argentina, Latinamerikas tredje största ekonomi, som alarmklockorna ringde på allvar. Som mest var Buenos Aires Mervalindex ned 17 procent på onsdagen, innan det återhämtade sig och stängde på 10 procent ned.

I Argentina var dock det kraftiga fallet inte bara en följd av en global trend, utan också en reaktion på president Cristina Kirchners planer på att nationalisera privata pensionsfonder till ett värde av sammanlagt 225 miljarder kronor. Flera bankaktier rasade efter beskedet.

Pensionsfonderna har sedan privatiseringen 1994 varit viktiga aktörer på Buenos Aires-börsen, och en rad analytiker misstänker nu att regeringens åtgärd kan vara ett desperat försök att hindra en annalkande statsfinansiell kris.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-23

Continue reading

Bolivia på spåret mot radikal omvandling

BUENOS AIRES. Bolivia är ett land på väg att förändras i grunden sedan en historisk kompromiss nu öppnat för en folkomröstning om en ny och radikal grundlag. Landets socialistiska president Evo Morales vill med hjälp av den försöka stärka urinnevånarnas rättigheter.

När aymaraindianen och före detta småbonden Evo Morales i tisdags fick reda på att Bolivias kongress efter månader av maktkamp slutligen lyckats enas om ett grundlagsförslag brast det för honom. Med tårarna strömmande längs kinderna sade han:

– Uppdrag slutfört, mina vänner.

Han befann sig ute på Plaza Murillo i La Paz, omgiven av hundra tusen av sina tappraste anhängare, varav de flesta tillhör något av de indianfolk som utgör en majoritet av Bolivias befolkning.

Många hade stått där och väntat i timmar. Fårade män i slokhatt och finkostym, kvinnor i sina traditionella kläder och typiska svarta plommonstop, och så barnen då, som sprang runt mellan röda och regnbågsfärgade fanor (som symboliserar ursprungsfolkens kamp).

De hade strömmat in från landsbygden och kommit ned från den fattiga förstaden El Alto för att sätta press på kongressen. För här stod mycket på spel.

Det var inte förrän 1952 som indianerna fick rösträtt i Bolivia, ett land där den spanskättade eliten länge exploaterade urinnevånarna på det mest brutala sätt i gruvor och på storgods. Inkomstklyftorna och bristen på utbildning, sjukvård och grundläggande samhällsservice är fortfarande slående i detta Sydamerikas fattigaste land, och det var det som Evo Morales lovade att åtgärda när han blev första indian att väljas till presidentposten 2005.

Då som nu var stödet från bonderörelser, indianorganisationer och fackföreningar avgörande. Ett av Evo Morales viktigaste vallöften var att skriva om författningen och ge urbefolkningen mer makt och självstyre i Bolivia.

Nu ser han ut att kunna åstadkomma det. Om folket röstar ja till den nya grundlagen den 25 januari kommer indianfolken att få rätt till begränsat självstyre, och alla ges rätt till skolgång, sjukvård och en folkpension för de äldre.

I en separat omröstning ska folket också få avgöra om den största markegendomen ska få vara på 5.000 eller 10.000 hektar, vilket varit ett viktigt krav från småbönder som kräver en jordreform.

Storgodsägarna och den traditionella eliten i landet har reagerat bestört över Morales planer och varnat för att Bolivia är på väg att bli ett nytt Kuba. De har sitt starkaste stöd i fyra provinser i östra Bolivia, som utropat långtgående självstyren i protest mot centralregeringens planer.

När våldsamheter krävde ett trettiotal människoliv i början av september tvingades Unasur, Sydamerikas motsvarighet till EU, ingripa för att förmå parterna att sätta sig vid förhandlingsbordet.

Det var de förhandlingarna tillsammans med den växande folkmassan utanför kongressen – som ledde fram till tisdagens överenskommelse.

Regeringen fick göra en rad eftergifter för att få till folkomröstningen, bland annat får Evo Morales avstå från ett andra omval och kan bara kan sitta kvar till 2014. Men risken för inbördeskrig är avvärjd, åtminstone för tillfället.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-23

Continue reading

Palin kallar Chávez diktator

BUENOS AIRES. Den amerikanska vicepresidentkandidaten Sarah Palin anser att Venezuelas president Hugo Chávez är en “diktator” och hotar med sanktioner mot hans regim om hon och John McCain får makten.

Uttalandet kom i samband med att Palin intervjuades i tv-kanalen Univision.

– Genom förhandlingar och om det blir nödvändigt även med hjälp av sanktioner kan vi pressa diktatorer som Hugo Chávez och på så vis göra klart för dem att de inte kan sätta sig upp mot USA hur som helst, sade Sarah Palin, enligt den spanska tidningen El País.

Chávez har varit Venezuelas president sedan 1998 och blev i december 2006 omvald med 63 procent av rösterna i ett val som allmänt bedömdes ha gått rätt till. Trots det kallade Palin honom upprepade gånger för diktator i intervjun.

Venezuelas utrikesminister sade i en kommentar att landet hoppas på en “respektfull dialog” med USA:s näste president, oavsett vem som blir vald. Samtidigt uttryckte den amerikanske regissören och skådespelaren Sean Penn sin åsikt vid ett besök i Venezuela:

“En diktator erkänner sig inte besegrad i en folkomröstning”, skriver Penn i en text som publicerades i San Francisco Chronicle, uppger Venezuelas statliga nyhetsbyrå. Folkomröstningen som Penn syftar på är den om en ny grundlag som Chávez med knapp marginal förlorade i december förra året.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-22

Continue reading

Privata pensionsfonder förstatligas

BUENOS AIRES. Argentina nationaliserar privata pensionsfonder till ett värde av drygt 225 miljarder kronor. Enligt landets president Cristina Kirchner är åtgärden ett sätt att skydda pensionärernas pengar för den globala finanskrisen, men i oppositionen talas det om “konfiskation”.

Det är kapitalet i tio stora pensionsfonder, vilka regeringen uppger har gått med omkring 20 procents förlust det senaste året, som nu återförs i statlig ägo.

President Kirchner sade på tisdagskvällen att hon vill skydda pensionärerna och stärka statens roll i ekonomin. Oppositionen menar dock att nationaliseringen bara är ett sätt för henne att stärka statsfinanserna, som förefaller ha satts i gungning av finanskrisen.

Redan innan det officiella beskedet kom på tisdagen föll börsen i Buenos Aires med elva procent, sedan förhandsinformation läckt ut. Många banker tros komma att drabbas av nationaliseringen och det finns en oro för att Argentina kan vara på väg mot en kris liknande den som fick landet att ställa in betalningarna på utlandsskulden 2001.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-22

Continue reading

Bolivia pustar ut efter historisk kompromiss

BUENOS AIRES. Efter flera dygns spända förhandlingar nåddes på tisdagen en historisk kompromiss om en ny författning i Bolivias kongress. Nu väntar en folkomröstning om grundlagsförslaget i januari.

Den akuta politiska kris som hotat att dela Bolivia i tu och i värsta fall leda till inbördeskrig tycktes på tisdagen tillfälligt ha desarmerats, då socialistiska MAS och högeroppositionen till slut lyckades nå en kompromiss om texten i landets nya författning.

Regeringen tvingades till en rad eftergifter för att få de nödvändiga två tredjedelarna av ledamöterna att rösta ja till en folkomröstning den 25 januari. Enligt uppgifter i lokala medier ändrades fler än hundra artiklar i det ursprungliga förslaget.

Bland annat tvingas president Evo Morales nu avsäga sig möjligheten till omval efter det nyval som ska hållas i december nästa år. Han kan därför som längst sitta kvar till 2014.

– Vi har många nya ledare på väg, de skjuter upp som svampar ur jorden, såväl män som kvinnor, och de kommer att fortfölja den här förändringsprocessen. Evo Morales är inte längre viktig! sade presidenten när han mötte sina anhängare på Plaza Murillo-torget i La Paz efter kongressens beslut.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-22

Continue reading

Småslantar har blivit hårdvaluta

BUENOS AIRES. En oväntad brist på mynt – ja, just det, småpengar, slantar – har uppstått här i Buenos Aires. Det kan låta banalt, men det är det inte.

Damen nere i kvartersbutiken ser varje dag lika plågad ut när hon frågar “har du inte jämna pengar, snälla, jag har ingen växel …”

Kvidandet blir till ett tacksamt leende och en suck av lättnad när jag fiskar upp några slantar ur plånboken. Samma sak sker i kassorna på apoteken, i varuhusen och på kaféerna.

Ibland nekas man helt sonika att handla på grund av bristen på växel, vilket har lett till att de mest konspiratoriska luftar misstankar om att regeringen konfiskerar slantarna för att få stopp på inflationen.

Men nej, ingen verkar veta vad det här egentligen beror på. Myntbristen förefaller
vara ett av de olösliga mysterier som Buenos Aires är fullt utav.

Enligt den argentinska centralbanken borde det inte vara någon brist alls “det finns mynt så att det räcker till och blir över”, deklarerar den självsäkert.

Men i tunnelbanan har pendlarna flera gånger den senaste veckan blivit nekade växel tillbaka när de köpt biljetter. Och de som försöker skramla till parkeringspengar har det inte bättre.

Nyligen höjde staden parkeringsavgiften från en peso till 1,40 pesos per timme (cirka fyra kronor). Det kan låta som en modest summa. Men problemet är inte höjningen i sig, utan det ojämna beloppet: automaterna accepterar bara vissa sorters mynt och har man inte dessa, så blir det ingen parkering.

De mest utsatta drabbas som vanligt värst. Således är det just nu inte rätt tid att ägna sig åt tiggeri i Buenos Aires. Häromdagen hörde jag en man som sade till sin tiggande fru: “Be om tiocentsmynt, de verkar vara vanligare.”

Svartabörshajar har börjat sälja 90 pesos i mynt för 100 pesos i sedlar i gathörnen. Och i förra veckan gjordes en polisrazzia mot ett värdetransportföretag som anklagades för att sälja mynt till ockerpriser. Polisen hittade fem miljoner pesomynt i stora tunnor i företagets lokaler. Men det sägs ändå bara vara en droppe i det stora mynthavet.

Var resten av slantarna är? Det är det ingen som vet. Men sannolikt i någons drastiskt överdimensionerade spargris.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-21

Continue reading

Tisdag förmiddag

Ösregn, åska, timmar och åter timmar på migrationsmyndigheten (tror jag sammanlagt har tillbringat en hel arbetsvecka i den där baracken) och när vi kommer hem droppar det från taket.

Medan jag ägnar mig åt Operation Ställa-ut-kastruller-och-stakpannor ser ordet kompromiss (som på spanska saknar exakt motsvarighet) ut att få en boliviansk översättning, medan våldet skördar fler offer i Mexiko. Omkring 3 700 döda bara i år. Smaka på den.

Och finanskrisen verkar få oanade konsekvenser i Argentina, när nu Cristina Kirchner sägs vilja förstatliga (!) landets privata pensionsfonder. Återstår att se om det stämmer, Clarin har bara citerat en anonym källa hittills.

Kan man månne hoppas på att lite av pengarna i så fall används till att prägla mynt? Sedan några veckor tillbaka råder nämligen en akut brist på slantar här. Som så ofta skiljer sig byråkraternas verklighetsbeskrivning från alla andras, men nåja, ni kan läsa mer om det i DN.

Continue reading

Minst 21 döda i fånguppror i Mexiko

BUENOS AIRES. Minst 21 dödsoffer krävdes när rivaliserande gäng på måndagen drabbade samman i ett fängelse i norra Mexiko. Fångarna uppges ha varit beväpnade med bland annat knivar och eldvapen.

Striderna i Reynosafängelset i delstaten Tamaulipas, där många av fångarna tillhör olika gäng med band till narkotikamaffian, gav upphov till en våldsam brand i en slöjdsal. Polis och militär stormade då anstalten för att hindra en massflykt, liknande den när 17 fångar rymde från samma fängelse för två veckor sedan.

Delstatsmyndigheterna uppgav på måndagskvällen att minst 21 fångar dödats och att elva skadats i striderna. Anhöriga till internerna sade dock till lokala medier att antalet döda kan vara betydligt fler.

Fångupproret är det sjätte i Mexiko på bara drygt en månad. Landets fängelser är kraftigt överbelagda på grund av ett ineffektivt rättssystem, korruptionen är utbredd och gängens makt innanför murarna är omvittnad.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-21

Continue reading

Bolivia nära historisk kompromiss

BUENOS AIRES. Bolivia föreföll på tisdagen stå på tröskeln till en historisk kompromiss mellan Evo Morales socialistiska regering och högeroppositionen i landet. Ännu har inget avtal skrivits under, men båda sidor hävdar att bara detaljer återstår.

Tiotusentals småbönder och indianer som stöder president Evo Morales tågade på måndagen in i huvudstaden La Paz. Syftet: att pressa landets kongress till att utlysa en folkomröstning om den nya grundlag som var ett av Morales viktigaste vallöften när han valdes 2005.

Hårda förhandlingar har pågått i snart två veckor mellan regerande MAS och oppositionens högerkoalition. MAS behöver stöd av två tredjedelar av kongressen för att kunna utlysa folkomröstningen och oppositionen har därför kunnat förhandla sig till en rad ändringar i grundlagsförslaget. Bland annat har Evo Morales tvingats avsäga sig möjligheten att sitta kvar ytterligare två mandatperioder.

På måndagskvällen uppgav båda sidor att en principöverenskommelse var nådd och att bara “detaljer” återstod. På gatorna hotade dock de mest radikala av Morales anhängare med ockupation och belägring av kongressen om ledamöterna inte kallar till folkomröstning snarast.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-21

Continue reading

Obama om Castro får välja

BUENOS AIRES. Kubas pensionerade ledare Fidel Castro gav sig i helgen in i den pågående presidentvalskampanjen i USA. På sin blogg utser han Barrack Obama till den “intelligentaste och mest seriösa” av kandidaterna.

I den senaste av sina återkommande så kallade reflektioner, som också publiceras i regeringsorganet Granma, ger den 82-årige Fidel Castro indirekt sitt stöd till det demokratiska partiets kandidat:

“McCain var en av de sämsta eleverna på West Point. Han har själv erkänt att han inte kunde något om matematik och man får väl anta att det i än högre grad gäller för ekonomi. Utan tvekan överträffas han av sin rival, både vad gäller intelligens och seriositet”, skriver Castro.

Han tillägger för visso att ingen av kandidaterna kan förväntas göra något för de 95 procent av världens befolkning som bor utanför USA. Men de illa förtäckta sympatiserna för Obama kan knappast uppfattas som något annat än en björntjänst av demokraternas kampanjstab, som lagt ned stor möda på att vinna röster i exilkubanska kretsar.

Det underlättar knappast att Castro påstår att det är ett “mirakel” att Obama inte gått samma öde till mötes som Martin Luther King och Malcolm X.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-13

Continue reading