Massprotester i Colombia mot gerillors bortrövanden

CUERNAVACA. "Befria dem nu!" skallade talkörer runt om i Colombia på söndagen när hundratusentals människor demonstrerade för ett frigivande av de hundratals kidnappade som sitter fängslade hos landets gerillor. Samtidigt föreföll en fredsprocess vara mer avlägsen än på länge.

FLAGGOR SLOG I VINDEN, slagord ekade mellan husväggarna och stora foton på kidnappade bars fram av
anhöriga när gator och torg i Colombias alla större städer fylldes av ett vitt hav av demonstrerande
människor på söndagen. Det var
nationaldag, och ett patriotiskt rus
härskade bland deltagarna.
Manifestationerna hade i förväg
fått en närmast total uppbackning
av de stora medierna, kultureliten
och det politiska etablissemanget.
Nästan alla ställde de sig bakom
kravet på ett omedelbart frigivande
av de hundratals människor
som fortfarande sitter fängslade
i Farc- och ELN-gerillornas läger
i landet.
I GRÄNSSTADEN LETICIA i södra Colombia
stod popstjärnan Shakira
på scen för att hylla sin president,
Álvaro Uribe, som enligt opinionsundersökningar
nu har stöd av 90
procent av befolkningen – mycket
tack vare den lyckosamma fritagningen
av den fransk-colombianska
politikern Ingrid Betancourt
och fjorton andra kidnappade ur
ett Farcläger för några veckor sedan.
Samtidigt stod popstjärnan Juanes
på andra sidan Atlanten, i Paris,
bredvid just Ingrid Betancourt.
– Se detta Colombia som ni har
framför er, se president Uribes utsträckta
hand! Inse att det inte är
mer blodsutgjutelse som behövs!
sade Betancourt i en direkt uppmaning
till den marxistiska Farcgerillan,
i vars fångläger hon tillbringade
över sex år.
Den stora frågan är nu hur diskussionerna
går i ledningen för
Farcgerillan. Efter 44 år av krig mot
staten är Farc fortfarande Colombias
största gerilla med mellan 8 000
och 14 000 man i sina led.
Men de senaste månaderna har
en rad tunga motgångar skakat gerillan
i dess grundvalar: den 1 mars
dödades Farcs andreman Raúl Reyes
i en colombiansk räd in på ecuadorianskt
territorium.
Kort tid därefter förråddes och
dödades en annan medlem i gerillans
högsta ledning, Ivan Rios, av
en av sina egna soldater. Och när
Farcs sammanhållande ledargestalt,
den åldrade Manuel ”Tirofi jo”
Marulanda, avled i en hjärtinfarkt
var ledarkrisen ett faktum.
DET TYNGSTA SLAGET hittills kom
dock när colombianska soldater
utklädda till civila hjälparbetare
lyckades frita Betancourt, tre amerikaner
och elva militärer.
Den operationen blottlade att
gerillan har infi ltrerats på hög nivå
samt att stora delar av dess interna
kommunikation – alltifrån satellittelefonsamtal
till e-postmeddelanden
– avlyssnats under längre tid.
Samtidigt blir Farc alltmer isolerade
internationellt. De senaste
veckorna har såväl Venezuelas
president Hugo Chávez som hans
ecuadorianska kollega Rafael Correa
distanserat sig från Farc, och i
helgen skrev Brasiliens president
Lula da Silva under ett militärt
samarbetsavtal med Colombia,
vilket i praktiken kommer att göra
gerillans tillvaro svårare i gränstrakterna
mellan länderna.
MYCKET TYDER PÅ ATT de fl esta vänsterledarna
i regionen prioriterar
den regionala integrationsprocess
som inletts i och med skapandet av
Unasur, Sydamerikas motsvarighet
till EU, framför att ge sitt stöd till en
gerilla som för länge sedan förlorat
sin ideologiska kompass.
Det visades inte minst av att Lula
da Silva satt vid Uribes sida på söndagen.
Samtidigt som besked kom
om att Colombia nu är villigt att
delta i Unasurs ”försvarsråd” – en
organisation som på sikt kan komma
att ersätta Amerikanska staternas
samarbetsorganisation, OAS.
I vad som förefaller som ett närmast
desperat utspel försökte Farc
därför nyligen få till stånd ett möte
med Nicaraguas president, sandinistledaren
Daniel Ortega. Och
visserligen har Ortega sagt sig vara
villig att tala med gerillan, men någon
medlarroll lär det inte bli tal
om. Det har både gerillan och Colombias
regering avfärdat.

Erik de la Reguera

Fakta:
Det colombianska försvarsdepartementet
antar att hundratals
personer är fångar hos gerillor som
Farc men har tidigare talat om uppemot
3 000.
Antalet politiska fångar tros vara
25 hos Farc. Det beror främst på
räddningsoperationer, ensidiga
utväxlingar och mord. Men de
fl esta personer som gerillor eller
beväpnade gäng håller i fångenskap
är offer för kidnappning.
Närmare hälften av dessa fall har
inte anmälts till myndigheterna
för att släktingarna är rädda för
repressalier.

DN 2008-07-21