Ödesval för Castro på Kuba

BUENOS AIRES. På söndagen går Kubas 8,5 miljoner väljare till valurnorna för att utse ledamöter till landets parlament, nationalförsamlingen. Valet - som vissa anser är världens mest demokratiska, medan det döms ut helt av andra - kan vara första steget mot Fidel Castros avgång som landets president.

Uppladdningen inför söndagens val på Kuba har inte bjudit på många av de ingredienser som väljare i västerländska, liberala demokratier med flerpartisystem är vana vid.

Inga stora torgmöten har ägt rum, inga rader av valaffischer med leende kandidater sitter uppklistrade på väggarna, inga hetlevrade tevedebatter har sänts i landets statliga kanal - nej, inte ens några siande opinionsundersökningar har stört lugnet på ön.

Enligt regeringen rör det sig ändå (eller kanske just därför) om världens mest demokratiska val, medan regimkritiker menar att det är ett förutsägbart skådespel utan reella möjligheter till att ändra politikens inriktning. Få tror dock att valdeltagandet kommer att bli under 90 procent.

Rösthemligheten är garanterad på Kuba, men i kommunistpartiets kvarterskommittéer håller man noggrann koll på vilka som går och röstar.

- Vi vet att många röstar enbart av rädsla för repressalier. Så av respekt för den sociala press som de upplever har vi valt att inte uppmana till bojkott, sade den underjordiske oppositionsledaren Oswaldo Paya till DN i november.

Trots det är valet ett ödesval för 81-årige Fidel Castro. Han och hans fem år yngre bror Raúl, som styrt landet under Fidels nästan 18 månader långa sjukfrånvaro, står på listan över nominerade.

Och även om ingen på allvar tror att de inte skulle få tillräckligt många röster, så förefaller det dock som om den högsta ledningen i landet förbereder omfattande förändringar efter valet.

"Min plikt är inte att klamra mig fast vid poster och än mindre att stå i vägen för yngre personer", skrev Fidel Castro i ett brev som lästes upp i kubansk teve för drygt en månad sedan.

Det sågs då av många som en bekräftelse på det rykte som det viskats om i den statliga byråkratins korridorer en längre tid: att Fidel inte kommer att ställa upp till omval som president.

Den nya nationalförsamlingen har 45 dagar på sig efter valet för att utse landets nya regering och president. Beskedet om vem som blir landets nya högste politiske ledare väntas därför komma någon gång i början av mars.

Fidel Castro har sedan 1959, då hans gerilla drev ut diktatorn Fulgencio Batista, varit revolutionens oomstridde ledare. Självklart finns möjligheten att han väljer att sitta kvar på presidentposten, men många tror att han nu kommer att inta en ny rådgivande roll och på så sätt kunna fortsätta publicera sina "reflektioner" i Granma och hålla sig undan mediernas rampljus.

Bakom honom finns en rad yngre kandidater redo att ta över: Raúl Castro är den mest självklare, men även han är till åren kommen.

Vicepresident Carlos Lage är favorit bland dem som hoppas på ekonomiska reformer, men utmanas av Fidel Castros skyddsling, blott 42-årige utrikesministern Felipe Pérez Roque. En kompromisskandidat skulle kunna vara nationalförsamlingens talman Ricardo Alarcón.

Utan tvekan ligger den av dessa kandidater som får flest av "sina" kandidater valda i dagens val bra till för att bli landets nya president. Så trots att valkampanjer i vanlig mening inte är tillåtna på Kuba, så kan man utgå från att först nomineringsprocessen och nu själva valet följs uppmärksamt av medlemmarna i politbyrån.

Erik de la Reguera

DN 2008-01-20